I min senaste kommentar konstaterade jag att det är få kommuner som kan peka på att de har gjort någon utredning av vad en lagstiftning baserat på Reepalu-utredningens förslag skulle få för konsekvenser.
(Läs kommentaren HÄR).
Jag skrev också följande:
Jag grundar mitt ställningstagande och mina inspel i denna debatt på två saker:
Vad är det då för insatser som ligger på bordet? Här kommer lite fakta*
144 772 av totalt 698 225 läkarbesök i Södermanland (21%) under 2015 var hos en alternativ utförare
2 174 av totalt 9 052 elever i gymnasieskolan i Södermanland (24%) under läsåret 2015/16 var hos alternativa utförare.
218 av totalt 2 689 äldre i särskilt boende i Södermanland (8%) under 2015 var hos alternativa utförare.
5 714 av totalt 29 938 elever i grundskolan i Södermanland (19%) under läsåret 2015/16 var hos alternativa utförare.
373 av totalt 533 assistansberättigade i Södermanland (70%) under 2016 fick assistansen från en alternativ utförare
Och så fortsätter det på område efter område. En stor del av välfärden i Södermanland utförs idag av alternativa utförare, privata företag, kooperativ och stiftelser.
Det betyder att en stor del av länets invånare har valt bort det offentliga alternativet och valt en alternativ utförare.
Om det ligger något i de farhågor som många välfärdsföretagare känner inför de förslag som Reepalu-utredningen kom fram till så är det en stor del av svensk välfärd som kommer att påverkas. Många människor kommer att kräva att en genomgripande lagstiftning som åsidosätter deras aktiva val också leder till en stor förbättring.
Välfärd