I många av Södermanlands kommuner har människor svårt att försörja sig själva genom arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram. 5 av Södermanlands 9 kommuner har en lägre självförsörjningsgrad än riksgenomsnittet på 75,1 procent.
Bland länets kommuner har Eskilstuna och Flen lägst andel självförsörjande i arbetsför ålder, med 70,5 respektive 66,7 procent. Högst andel självförsörjande har Trosa kommun med 80,2 procent.
–Att så många personer i arbetsför ålder i Södermanland inte försörjer sig själva är en stor påfrestan för kommunernas ekonomi. Våra företag kan och vill hjälpa fler till arbeta, därför är det så viktigt med ett bra företagsklimat lokalt och bättre villkor för näringslivet. Det skulle frigöra resurser som skulle kunna satsas på till exempel barnomsorgen, skolan och äldrevården, säger Sofia Sjöström regionchef på Svenskt Näringsliv i Södermanland.
Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande.
När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder).
– Även om det inte är realistiskt att alla 1,3 miljoner ska försörja sig själva, är det oerhört angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande, inte minst vad det gäller självkänsla och delaktighet i samhället. Dagens utanförskap existerar parallellt med en kompetenskris i näringslivet, så för att få fler i arbete, måste det löna sig mer att både arbeta och att anställa, säger Sofia Sjöström.
För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande. Samma uträkning har gjorts på läns och kommunal nivå.
För mer information om självförsörjning och det fullständiga resultatet för övriga kommuner i Sverige, se www.svensktnaringsliv.se/utanforskap
Kommuner | Antal självförsörjande | Antal inte självförsörjande | Andel självförsörjande |
---|---|---|---|
Trosa | 5 396 | 1 328 | 80,2% |
Strängnäs | 13 965 | 4 363 | 76,2% |
Gnesta | 4 257 | 1 334 | 76,1% |
Nyköping | 21 231 | 6 810 | 75,7% |
Oxelösund | 4 129 | 1 516 | 73,1% |
Katrineholm | 12 188 | 4 852 | 71,5% |
Vingåker | 3 074 | 1 252 | 71,1% |
Eskilstuna | 37 886 | 15 864 | 70,5% |
Flen | 5 127 | 2 559 | 66,7% |