Trosa försvarar sin plats i rankingens absoluta topp  

–Trosa är ett exempel på att en kommun kraftigt kan förbättra sitt företagsklimat. Det är inget hokus pokus. Det räcker att lyssna på företagen och ta deras synpunkter på största allvar. Då går det att systematiskt förbättra företagsklimatet, säger Daniel Portnoff (M), mångårig ordförande i kommunstyrelsen.

Trosa har länge haft en stabil position rankingens 10 i topp. Men går vi tillbaka till det tidiga 2000-talet var läget inte alltför lysande. Trosa fanns på den nedre halvan av listan. Efter valet 2006 bestämde sig kommunledningen för att verkligen ta till sig företagens uppfattningar.

– Då var det naturligt att använda rankingen och att dessutom samverka med Svenskt Näringsliv, understryker Daniel Portnoff.

Företagsklimatet lyfte 

Relativt snart lyfte företagsklimatet. Man nådde toppskiktet i rankingen och har sedan dess legat förankrad här. Daniel Portnoffs förklarar det med att ”Trosa är bra på att vara kommun”.

– Det har blivit mitt grundmantra. Vi är duktiga på helheten och sköter våra uppgifter, säger han.

I hans filosofi ingår också att betrakta företagarna i kommunen inte enbart som företagare utan också som ”vanliga medborgare”.

– Alla vill ha ordning och reda i den kommunala ekonomin. Förskolor, skolor och äldreomsorg ska hålla hög kvalitet. Det får inte finnas stora potthål på våra gator. Allt det här är också en del av företagsklimatet, påpekar Daniel Portnoff.

Dra nytta av litenheten  

Han vill att Trosa ska dra nytta av sin litenhet.

– Den som inte är stor och starkt får vara liten och snabb.

Ett löfte från Daniel Portnoff är att kommunen ska vara transparent, tydlig och förutsägbar i sina kontakter med företag och medborgare.

Ett bekymmer är att denna lilla kommun växer lite snabbare än vad som är önskvärt och nu närmar sig 15 000. De senaste fem åren har Trosa procentuellt sett haft en befolkningsökning som varit bland de högsta i landet.

– Det är viktigt att vi hinner bygga ut och kvalitetssäkra vår verksamhet. Det behövs också en god balans mellan olika boendeformer. Det är en tydlig trend att alltfler vill ha en egen täppa. Därför bör småhusbebyggelse prioriteras, säger Daniel Portnoff.

Ständiga förbättringar 

Han menar att det krävs ständiga förbättringar för att Trosa ska kunna försvara sin mycket starka position i rankingen.

– Vi ska ha stora öron också i framtiden för att lyssna in behov och önskemål i vardagen, fastslår Daniel Portnoff.  

De senaste 15 åren har företagsklimatet i Trosa utvecklats genom en nära samverkan mellan kommunen och företagen.

– Kommunen skakar hand med näringslivet när vi kommit överens om prioriteringarna, säger Jonas Ivervall, näringslivschef i Trosa sedan 2008.

Den lokala näringspolitiken baseras på ett nästan 30 år gammalt policydokument när Trosa precis hade brutit sig loss från Nyköping och blivit egen kommun. 

En tillåtande organisation 

– Där talas det bland annat om kreativa lösningar och om att se frågor utifrån andras, till exempel företagens, perspektiv. Det blev en tillåtande organisation där det var möjligt att pröva det okända. Visst kom ett och annat bakslag, men huvudprinciperna håller än idag, menar Jonas Ivervall.

Han lyfter fram det tydliga ledarskap som länge präglat Trosa.

– Näringslivet är av avgörande betydelse. Utan framgångsrika företag klarar vi inte välfärden. Det är en självklar sanning, säger Jonas Ivervall.

Under den här mandatperioden har kommunen och näringslivet kommit överens om fyra angelägna punkter – etablering av båttrafik i skärgården, markfrågor, parkeringsplan och tillväxtprojekt.

Punkten om båttrafik har redan bockats av. Markfrågorna är högaktuella.

Intressenter i kö

– Vi behöver ta fram mer etableringsbar mark om vi ska kunna möta efterfrågan från lokala företag som vill expandera och från företag utifrån som funderar på att flytta hit. Kommunen har inte egen mark som räcker till för intressenterna som står i kö, förklarar Jonas Ivervall.

Nästa punkt tar upp behovet av nya parkeringsytor för att klara besökstillströmningen under sommaren, men det ska vara en utbyggnad som inte skadar småstadscharmen i Trosa.

Den fjärde punkten gäller tillväxtprojekt som i olika tappningar och konstellationer och med ekonomisk uppbackning från EU genomförts då och då de senaste 10 åren.

Som ett smörgåsbord  

– Projekten ska vara som smörgåsbord för företagens kompetensutveckling och det är också företagen som ska styra inriktningen, betonar Jonas Ivervall.

Han och andra i kommunledningen besöker företag ofta och gärna, åtminstone i tider när pandemin inte lägger hinder i vägen.

– A och O är att vi ska lyssna på företagens synpunkter och frågor mycket mer än vad vi själva pratar. Sedan är det viktigt att ge snabb återkoppling.

Jonas Ivervall poängterar att näringslivsfrågor är en uppgift för alla förvaltningar.

– Jag kan fungera som spindeln i nätet, men ett bra företagsklimat förutsätter samverkan mellan våra verksamheter. Det är ett lagarbete med stort engagemang från alla involverade, säger han. 

Anders Hästbacka är huvudägare och vd på Nokon, en liten koncern inom bygg- och fastighetsbranschen med ett 80-tal anställda och med huvudkontor och tillverkning i Trosa kommun, i Vagnhärad närmare bestämt. Kunderna finns främst i hemkommunen men också i Nyköping, Gnesta och Södertälje. När det gäller Nokons prefabricerade hus är marknaden i stort sett hela Sverige.  

Ingenting som förvånar

Att Trosa ligger högt i Svenskt Näringslivs ranking är ingenting som förvånar Anders Hästbacka.

– Jag tycker att det fungerar jättebra. Mina kontakter med politiker, byggnadsnämnden och den tekniska enheten har enbart varit positiva. De flesta är lätta att få tag på och alla verkar vara lösningsorienterade, säger han.

Anders Hästbacka menar att det längre tillbaka fanns en del missnöje, inte minst med upphandlingar.

– Beslutsfattarna tog till sig företagens synpunkter. De var verkligen lyhörda för våra aspekter. Upphandlingarna har blivit bättre.

Också som ”vanlig medborgare” har Anders Hästbacka beröm att ge kommunen.

– Det är mycket som måste fungera för oss som bor här och det gör det också. Jag tänker bland annat på skolan där vi har våra barn, säger han.