Per wennersten o Bo johansson
Foto: Privat

Per Wennersten och Bo Johansson önskar att Arbetsmiljöverket kunde formulera föreskrifter som är rimliga och inte så kostnadsdrivande, men framför allt bör de veta hur de ska hantera företagens frågor.

Arbetsmiljöverket sätter käppar i företagshjulen

NYHET Publicerad

BYRÅKRATI Nya krav från Arbetsmiljöverket i kombination med verkets brist på kommunikation har fått företaget Ramén Valves att reagera. Det riskerar att ge ökade kostnader och snedvriden konkurrens både i Sverige och Europa.

Ramén Valves grundades på 1940-talet och tillverkar reglerventiler för processindustrin. De största kunderna finns inom pappersmassa- och stålindustrin, och de senaste sex åren har företaget fördubblat både omsättning och produktion. Det är med andra ord ett växande företag, men utvecklingen av företaget är inte problemfri.

Svenskt Näringsliv träffar Per Wennersten, Ramén Valves vd, Bo Johansson, teknisk chef och Bo Seborn, sekreterare i branschorganisationen Armaturföreningen, i Ramén Valves lokaler i Bromma. Samtalet kretsar kring kontakterna med Arbetsmiljöverket (AV), en myndighet som har i uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen, och därmed bland annat ta fram juridiskt bindande föreskrifter.

Just en sådan föreskrift har satt käppar i hjulen för Ramén Valves. Bo Johansson berättar:

–  I våras skickade AV en föreskrift till Armaturföreningen som bland annat handlar om att vi behöver kunna bestämma livslängden på en ventil. Eftersom detta är en marknadsfråga där branschen behöver komma överens om ett gemensamt svar för att det inte ska uppstå snedvriden konkurrens ville vi diskutera med AV hur vi skulle hantera frågan. Vi har försökt få tag på dem sedan i maj, utan framgång. De svarar helt enkelt inte på våra kontaktförsök, trots att de är många.

Det är inte första gången det händer.

För ett år sedan handlade frågan till AV om hur märkningen av ventilerna ska göras, avseende tryck, temperatur och användningsområde. Det finns inget lätt svar, och Ramén Valves behövde hjälp. Först efter sex månader kom ett svar som inte klargjorde frågan, och sedan dess har de inte hört något mer från verket trots påtryckningar.

–  Vi kan verkligen inte ta enkelt på detta, eftersom brukarna av våra produkter riskerar att behöva betala sanktionsavgifter till AV om vi inte hanterar dessa frågor som berör våra produkter. Det är enkelt att räkna ut att det indirekt skulle drabba vår verksamhet hårt, säger Per Wennersten.

Bo Seborn tillägger att för brukaren av de produkter som branschen tillverkar innebär alla nya krav och direktiv mer administration, byråkrati och kostnader. Det blir i slutändan tillverkarna som får stå till svars och bära kostnaderna.

Eftersom Ramén Valves exporterar inom EU och till resten av världen uppstår en osund konkurrens gentemot företag från andra länder. Att EU:s inre marknad fungerar är avgörande för att företag som Ramén Valves ska kunna utöka sin export, men då måste regelverken tolkas likadant i alla länder, och myndigheter bör stötta företag snarare än att försvåra verksamheten. Per Wennersten utvecklar:

–  Att verksamheten fördyras i Sverige jämfört med i andra EU-länder skapar handelshinder och underminerar svensk industri. De exempel vi har tagit upp nu är frågor av enklare karaktär, men varje nytt krav kommer att öka kostnaderna och då är det redan tufft att bedriva processindustri i Sverige som det är. Jag skulle önska att AV kunde formulera föreskrifter som är rimliga och inte så kostnadsdrivande, men framför allt bör de veta hur de ska hantera våra frågor. Det bör vara deras skyldighet, säger Per Wennersten.

Svar från Arbetsmiljöverket i den aktuella frågan: 

– Vad gäller tillverkningsregler för tryckbärande anordningar gäller EU-gemensamma regler. Här finns ingen skillnad mellan regler i Sverige och övriga EU.

 

– Vid dimensionering av tryckbärande anordning måste livslängden beaktas av tillverkaren.

Se Tryckkärlsdirektivet 2014/68/EU bilaga 1, 2.2.3b

"De instruktioner som avses i punkt 3.4 ska fästa uppmärksamheten

på sådana konstruktionsförutsättningar som är avgörande för anordningens livslängd såsom

– för krypning: det teoretiska antalet driftstimmar vid specificerade temperaturer,

– för utmattning: det teoretiska antalet cykler vid angivna spänningsnivåer,

– för korrosion: teoretiskt valt korrosionstillägg."

(3.4 avser driftsinstruktioner.)

 

– Vad gäller svenska användarregler, så är kravet på att användare skall känna till anordningars livslängd inget nytt. Redan i den utgångna AFS 2005:3 § 29 fanns kravet på att en arbetsgivare måste kunna bedöma en anordnings livslängd. I 2017:3 har detta förtydligats, men det är inget nytt krav.

 

– Vad gäller märkning av ventiler gäller EU-gemensamma regler. Se 2014/68/EU, artikel 18 och 19 och Bilaga 1, 3.3

 

– Arbetsmiljöverkets uppdrag är att förebygga så att ingen skadas eller dör i sitt arbete. Vi arbetar därför med att skriva regler, inspektera och informera för att bidra i detta arbete.

– När vi skriver regler har vi alltid en dialog med de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som berörs av regeln. Vi bjuder in till intressentmöten, samrådsmöten och reglerna skickas även på externremiss till berörda organisationer.

– I regelarbetet ingår även att vi beskriver konsekvenserna av den nya regeln. Detta för att speciellt beskriva den kostnad och administrativ börda som föreskrifterna innebär. Konsekvensbeskrivningen finns med i externremissen. Föreskriftsförslaget bearbetas sedan utifrån de synpunkter som kommer in och det bearbetade förslaget till föreskrifter tas upp vid ett samrådsmöte med arbetsmarknadens parter innan vår generaldirektör fattar beslut om föreskriften.

Karin Sundh-Nygård, enhetschef, avdelningen för regler

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningen som ger jobb till samtliga elever

UTBILDNING Sverige är mitt uppe i renovering av miljonprogrammet och marknaden är i stort behov av utbildade VVS-montörer. På Refis Rörentreprenörernas Friskola i Stockholm testar man konstant nya sätt att arbeta vilket lönar sig för eleverna. ”De senaste åren har samtliga av våra elever som ville jobba fått jobb”, säger Claudia Marcks, rektor på Refis.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Gymnasium och SFI samarbetar med motorbranschen för att lösa bristyrken

UTBILDNING I höst påbörjades för första gången ett samarbete mellan Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium och Vuxenutbildningen i Söderort. Tillsammans kommer de hålla en kombinationsutbildning kallad SFI + lastbilstekniker. Målet är att studerande ska utveckla sin svenska och samtidigt läsa yrkesinriktade kurser.
NYHET Publicerad:

”Ifrågasättandet är obehagligt”

BYRÅKRATI 30 år som företagare gör ingen skillnad. Regelkrånglet tar kraft och energi. Anita Roll tycker fortfarande att ”det måste gå att göra enklare”. Ett av hennes råd i mötet med myndigheter är att inte känna sig i underläge.
NYHET Publicerad:

Stockholmsföretagens önskelista

FÖRETAGSKLIMAT Trafiksituationen och brist på arbetsbetskraft med relevant kompetens är de två största hindren för företagen i Stockholms stad. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. 880 företag har svarat på frågan ” I vilken utsträckning utgör följande områden ett hinder för dig att driva företag i Stockholms stad?”
NYHET Publicerad:

Arbetsmiljöverket sätter käppar i företagshjulen

BYRÅKRATI Nya krav från Arbetsmiljöverket i kombination med verkets brist på kommunikation har fått företaget Ramén Valves att reagera. Det riskerar att ge ökade kostnader och snedvriden konkurrens både i Sverige och Europa.
NYHET Publicerad:

Trots svår trafiksituation – höga ambitioner i Ekerö

FÖRETAGSKLIMAT I Ekerö kommun har man höga ambitioner för företagsutvecklingen på öarna. Som en av Sveriges mest företagstäta kommuner satsar man på företagsbesök och näringslivsdagar för bättre dialog mellan kommun och företag. Men trafiksituationen försvårar företagsutvecklingen. Adam Reuterskiöld, kommunstyrelseordförande och själv företagare, är besviken på trafikproblemen. ”Tyvärr kommer det bli sämre innan det blir bättre. Under tiden lägger vi vårt krut på att förenkla för företagen”, säger han.
NYHET Publicerad:

Modernisera LAS så att fler får chansen!

LAS En återkommande fråga inom politiken och i näringslivet är lagen om anställningsskydd (LAS). Under Svenskt Näringslivs företagardag där företagare från hela landet deltog diskuterades därför hur reglerna i lagen påverkar deras verksamhet. "Idag upplever många företagare att man tar en stor risk när man anställer någon. Vore det större frihet så skulle fler våga satsa och därmed kunna ge fler personer chansen att komma in i arbetslivet", säger Lars Lagergren, VD på Bygg & Miljö Stockholm.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

DEBATT Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. En tredjedel av arbetsgivaragiften utgörs nämligen av den så kallade allmänna löneavgiften. Den finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda utan är ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar. Det skriver Catharina Bäck och Annika Bröms i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Upplands Väsby satsar på företagsklimat i världsklass

FÖRETAGSKLIMAT Inför kommunvalet fanns bättre lokaltrafik, upphandlingar och dialog med kommunen, på företagaren Elisabeth Kvanmans önskelista. Ann-Christin L Frickner (C), kommunstyrelseledamot och ordförande i näringslivs- och kompetensutskottet i Upplands Väsby, menar att kommunen ska jobba för just detta under kommande mandatperiod. ”Vårt fokus ligger på att skapa goda förutsättningar genom att kommunorganisationen är lyhörd och dels lyssnar in och ger snabb service till företag,” säger hon.
NYHET Publicerad:

Nya satsningar ska locka fler till Botkyrka

FÖRETAGSKLIMAT Bilden av Botkyrka försvårar rekryteringen för de lokala företagen. Med hjälp av ett nystartat näringslivsråd och bolaget Tillväxt Botkyrka ska kommunen stärka företagsklimatet. ”En viktig del för mig är att de lokala företagen är nöjda, att de kan utvecklas och frodas i Botkyrka”, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun.
NYHET Publicerad:

Järfällas väg till bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT ”Järfälla måste vara en kommun där man både kan arbeta och bo, inte utvecklas till en stad som man endast sover i”, sa Patrick Roos, som driver Welcome Hotel i Barkarby, inför kommunvalet. Emma Feldman (M), ny kommunstyrelseordförande i Järfälla, håller med om att företagsklimatet i kommunen måste förbättras. Hon vill ta fram en ny näringslivstrategi för att lyfta ett växande Järfälla.
NYHET Publicerad:

Nya satsningar ska driva företagsklimatet i rätt riktning

FÖRETAGSKLIMAT DRIVA, VÄXA, och UPPLEVA är tänkt som tre olika nätverk anpassade för företagens olika behov, berättade Nykvarns näringslivschef, David Schubert och näringslivsutvecklare, Paula Nolander för Svenskt Näringsliv i våras. Satsning ska förbättra servicen till de lokala företagen.
NYHET Publicerad:

Här försämras företagsklimatet mest

SVAGARE DRAGLOK Stockholm backar mest av landets storstäder i rankingen över företagsklimatet. Bostadsbristen och trafikkaos är hinder för tillväxt. Förutsättningarna att driva företag i huvudstaden har blivit generellt sämre, enligt företagarpanelen.
NYHET Publicerad:

"Vi behöver höja yrkesutbildningarnas status"

YRKESUTBILDNING För att klara av företagens kompetensförsörjning skulle flera behöva genomgå en yrkesutbildning, och för att det ska ske behöver utbildningarna hålla hög kvalitet, god relevans och vara attraktiva. "Vi behöver höja yrkesutbildningarnas status. Branscherna, skolorna och politikerna har ett gemensamt ansvar att nå ut till ungdomarna och berätta om de möjligheter som finns", säger Per Wincent på GKN Off-Highway Powertrain.
NYHET Publicerad:

Toppen nådd, tillväxten saktar in

KONJUNKTUR Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.
NYHET Publicerad:

Försämrat företagsklimat i Stockholm kräver nysatsning

BÄTTRE VILLKOR I senaste rankingen av företagsklimatet rasade Stockholm till en 123:e plats. Nu vill Stockholms nya blågröna styre skapa en ny näringslivstrategi. "Jag ser den nya strategin som en bra början på ett arbete där politiker och tjänstemän får förståelse för företagens behov", säger vd Jan Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

”Hårdare tag krävs för säkrare företagsamhet”

SÄKERHET 50 procenten av företagen i Stockholms län upplever att brottslighet är ett problem för dem. Det visade Svenskt Näringslivs företagsklimatsundersökning 2017. I maj 2018 kom det en ny studie, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, av kostnaden för brotten mot företagen där man landade på 55 miljarder som slutnota för landets företag, årligen. Vad krävs för att öka säkerheten hos svenska företag?
NYHET Publicerad:

"Syftet är att inspirera kommunerna"

INSPIRATIONSDAGARNA Sedan några år tillbaka bjuder Svenskt Näringsliv in alla Sveriges kommuner till inspirationsdagar för att prata om det lokala företagsklimatet. "Det som händer under dagarna ska ge nytta i hemmakommunen", säger Daniel Andersson, nationell projektledare för inspirationsdagarna.