LogoLogo
LogoLogo
Nyhet4 augusti 2020

Coronakrisen synliggör skatteproblem

Coronapandemin har ställt hela vår tillvaro på ända. Sedan mitten av mars har många företag och i vissa fall hela branscher befunnit sig i fritt fall. Andra företag har drabbats genom brutna leveranskedjor, handelshinder och arbetskraft som stoppats vid gränsen. Ingen har lämnats oberörd.

Johan Fall
"Det finns en rad strukturella problem i ekonomin, som särskilt synliggjorts under krisen. Detta gäller inte minst på skattesidan", skriver Johan Fall.
Foto: Ernst Henry Photography AB

Virusets härjningar ritar om kartan. Ingen vet varken när eller hur ett nytt normalläge kan etableras. Men det är utom all tvivel att Sverige inte har råd att halka efter i den omfattande omvandling av tillvaron som nu sker. Beslut som fattas nu kommer påverka Sverige under en lång tid framöver.

Den ekonomiska krisen som pandemin orsakat karakteriseras av ett snabbt förlopp. Hastigheten har satt press och omfattande krisåtgärder, inte minst på skatteområdet, har sjösatts på kort tid. Samtidigt som företagen drabbats har hela näringslivet också tagit en nyckelroll. Man har visat vägen framåt genom att snabbt ställa om där det behövs, både vad gäller att producera skyddsutrustning och att hitta nya lösningar och samarbeten.

Krisen har gjort det uppenbart hur viktiga företagen är som skapare av välstånd. Företagen producerar de varor och tjänster som vi behöver, och därtill skapas jobb och skatteintäkter till välfärden.

Viktiga krisåtgärder som föreslogs tidigt av Svenskt Näringsliv följdes så småningom upp med regeringsbeslut och flera angelägna reformer har vidtagits såsom tillfälligt nedsatt arbetsgivaravgift, korttidspermitteringar, omställningsstöd och lägre ränta på skatteanstånd. Grunden för krisåtgärderna är att det ska finnas jobb och företag att komma tillbaka till. Fortsatt uthållighet krävs. Risken för en fördjupad nedgång i ekonomin är annars överhängande.

På skattesidan är arbetsgivaravgiften nedsatt för upp till 30 anställda under mars-juni. För att freda företagen från en kostnadschock i pågående kris skulle nedsättningen behöva förlängas åtminstone tre månader. Sänkt arbetsgivaravgift har på längre sikt bedömts vältras över i ökade löner och därmed inte påverka total arbetskraftskostnad, men i rådande krisläge torde detta kortsiktigt inte ske.

När det gäller villkoren för anstånd med skatten var reglerna som först föreslogs långt från ändamålsenliga och inte heller efter justering fyller de tillräcklig funktion, men de har ändå nyttjats av cirka 30 000 företag. Fortfarande är tidsperioden kort och räntan hög. För just de tillfälliga anstånden har Skatteverket meddelat en viss underlättad tillämpning av det skatterättsliga företrädaransvaret, som normalt i praktiken tillämpas så strikt att företrädare kan drabbas av personligt betalningsansvar om de med så lite som en dags försening ansökt om konkurs eller rekonstruktion vid ekonomiska svårigheter. Här borde en mindre strikt tillämpning också övervägas i fler fall.

Ska Sverige komma starkare ur krisen måste vi blicka framåt och lägga grunden för återhämtning. Mycket behöver därför göras för att återstarta beredvilligheten att investera och ta risk, säkra kompetenstillgången och viljan att anställa, stärka incitamenten att arbeta, bygga upp infrastrukturen, utveckla handeln med och öppenheten gentemot omvärlden. Det finns en rad strukturella problem i ekonomin, som särskilt synliggjorts under krisen. Detta gäller inte minst på skattesidan.

Inriktningen behöver vara på att stärka svensk konkurrenskraft. Det handlar om att åtgärda de mest skadliga skatterna först. Internationella jämförelser visar att den effektiva beskattningen i Sverige är väsentligt högre än omvärlden beskattning när det gäller avkastningen på investeringar i form av kapitalvinster och utdelningar. Det samma gäller tyvärr skatterna på kvalificerad kompetens och nyckelmedarbetare. Även om värnskatten nyligen avskaffats är Sveriges marginalskatt bland världens högsta och den tas ut från jämförelsevis låga inkomster. Reformer av dessa regler skulle förbättra Sveriges förutsättningar för en hållbar utveckling mot ökat välstånd.

Skattercoronakrisen
Skriven avJohan Fall
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist