Dialog ska förbättra Huddinges upphandlingar

Under 25 års tid har Roger arbetat med upphandlingsfrågor i statlig och kommunal sektor och är idag, förutom upphandlingschef, styrelseledamot i Sveriges Offentliga inköpare (SOI).

I Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner, får frågan om kommuners upphandlingar ofta lågt betyg ifrån företagare. Varför tror du att det är så?

– Vi har idag ett onödigt komplext regelverk för offentlig upphandling. Det försvårar processen, både för anbudsgivare och för oss på köparsidan. Det är lätt hänt att fokus hamnar på att inte göra fel istället för att prioritera en god affär. Detta är något som jag och övriga i styrelsen för SOI arbetar för att förändra, säger Roger Himmelsköld.

– Sen hjälper det inte heller att media alltför ofta förmedlar en negativ bild av offentlig upphandling. Här behöver vi hjälpas åt för att nyansera bilden och istället lyfta fram goda exempel.

Vad krävs för förbättring?

– Det behövs mer dialog både före, under och efter upphandlingar. Svenskt Näringsliv har här en viktig roll att spela, gärna i samarbete med intresseorganisationer som SOI och representanter från köparsidan. Vi har ju alla samma mål, nämligen att marknadsföra och tillgängliggöra den offentliga affären.

Hur skiljer sig intresset för offentlig upphandling mellan stora och små företag?

– Stora företag lämnade 22 anbud i genomsnitt under 2017. Att jämföra med de mindre, som bara lämnade tre anbud i snitt under samma period. I det längre perspektivet ser vi att det genomsnittliga antalet anbudsgivare minskar, och särskilt då från små och medelstora företag. Att jobba för stärkt konkurrens är därför otroligt viktigt.

Du har arbetat med offentlig upphandling i 25 års tid. Hur har utvecklingen sett ut under den tiden?

– När lagen om offentlig upphandling (LOU) kom år 1994 innebar det ett paradigmskifte. Vi gick från den gamla upphandlingsförordningen, som i stort sett gav upphandlade myndigheter hur stort svängrum som helst, till att tillämpa LOU. Regelverket för offentlig upphandling omfattades på den tiden av 7 kapitel, vilket kan jämföras med dagens 22.

– Följden blev en från början ganska byråkratisk process, nästan helt utan dialog och med alltför lite fokus på affären. Idag har vi istället en profession som arbetar mer långsiktigt och proaktivt i dialog med näringslivet. Affärsfokuset handlar inte bara om priset, utan lika mycket om att åstadkomma nytta i form av hållbarhet. Delvis ur ett socialt men också etiskt och miljömässigt perspektiv. Utifrån den synvinkeln var det alltså inte bättre förr. Vi som var med då begick många misstag, misstag som vi idag lärt oss mycket av.

Offentlig upphandling är en av flera faktorer som betygssätts av företagare i Svenskt Näringslivs undersökning om lokalt företagsklimat. Betyget sätts på en skala mellan 1–6, där 1 översätts till dåligt och 6 till utmärkt. Enligt 2018 års enkätresultat är snittbetyget för offentliga upphandlingar i Stockholms län 2,64 – vilket är under gränsen för godtagbart.

– Det är viktigt att fler företag deltar i konkurrensen om de offentliga uppdragen än vad fallet är i dag. Våra skattemedel kommer i så fall att användas mer effektivt. Ett sätt att nå dit är att kravställandet är tydligt och upplevs relevant samt att administrationen för att ta fram anbud inte är alltför omfattande, säger Birgitta Laurent, upphandlings- och konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv.