Här försämras företagsklimatet mest

Stockholm står för 40 procent av landets tillväxt, man brukar säga att varannan skattekrona kommer härifrån. Mot den bakgrunden är det allvarligt att huvudstaden rasar till plats 123:e i senaste rankingen av företagsklimatet. På fyra år har kommunen tappat 121 placeringar.

Stora hinder för näringslivet är bland annat svårigheten att få tag på rätt kompetens, trafikkaos, krånglande kommunala tjänstemän, höga taxor och avgifter och den alarmerande situationen på bostadsmarknaden. Det framgår av årets fjärde företagarpanel från Svenskt Näringsliv.

Stefan Fritzdorf driver två bagerier, nio caféer och har därutöver 200 externa kunder i huvudstadsregionen. Han beskriver en mardrömslik trafiksituation, en veritabel kollaps: Köer, vägarbete, ombyggnationer och dålig framfart skapar stress, förseningar och försämrad lönsamhet.

– Vi har fått anpassa oss till situationen. Bland annat har antalet ob-timmar ökat, säger han.

Bröd, bakelser, tårtor och smörgåsar bakas numera från klockan 21.00 på kvällen till 03.00 på morgonen för att de tre lastbilarna ska ha en rimlig chans att komma fram till kunderna i tid.

– Många gånger tvingas de köra omvägar i en högre hastighet än tidigare, vilket ju är miljömässigt negativt.

Regionchef Annika Bröms drar samma slutsats.

– Det kostar att sitta fast i köer och inte kunna leverera till sina kunder. Och det är en kostnad som få kunder är beredda att betala för, säger hon.

Att människor inte kan flytta till regionen för att arbeta på grund av bostadsbrist innebär att en tillväxt på 36 miljarder kronor går förlorad varje år, cirka fyra miljoner per dag, och fyra miljarder i lägre skatteintäkter. Dessutom hade ytterligare 32 000 personer varit sysselsatta om bostadssituationen hade varit bättre, visar en ny sammanställning från Stockholms Handelskammare.

Trots problem, så har huvudstadsregionen en starkt, positiv utveckling och växer snabbt oavsett om man mäter i ekonomiska termer eller i befolkning, enligt vd Andreas Hatzigeorgiou. Stockholm är, bland annat, på väg att bli ett centrum för kunskapsintensiva företag, visar en rapport från forskningsinstitutet European center for entrepreneurship and policy reform.

Bekymret är att politiken inte har hunnit med, varit för passiv och avstått viktiga beslut och investeringar, förklarar Andreas Hatzigeorgiou,

– De problem vi nu ser beror till stor del på att en reformskuld har byggts upp. Det finns inte någon enskild reform som löser upp knutarna på bostadsmarknaden. Därför är det absolut nödvändigt att den regering som tillträder tar initiativ till en bred partiöverskridande överenskommelse om bostäderna, där ett stort omtag kan göras med hela bostadspolitiken.

Annika Bröms beskriver bostadssituationen som akut. Det påverkar företagens kompetensförsörjning, då det är svårt att tacka ja till ett jobb om boendet inte är löst. Lösningen är att ha företagens villkor i åtanke när det är dags att ta politiska beslut, enligt henne.

– Om politikerna för en dialog med näringslivet får de viktig kunskap och information som kan ligga till grund för bättre beslut. På lång sikt måste regler och skatter som påverkar bostadsmarknaden ses över.

Även vd Jan-Olof Jacke har vid flera tillfällen kommenterat den besvärliga situationen för näringslivet i Stockholm. Han understryker att det blir lättare att rekrytera om bostadsmarknaden och kommunikationerna fungerade bättre än idag.

Andreas Hatzigeorgiou bedömer att förutsättningarna att driva företag i Stockholm generellt har försämrats. Flaskhalsarna, som hämmar företagens utvecklingskraft, har blivit trängre, och det påverkar negativt.

– Ett uppenbart exempel är att vi har den högsta arbetskraftsbristen på tio år. Företagen vill anställa, men har svårt att hitta kompetens och den kompetens som finns tillgänglig har svårt att flytta till Stockholm. Det är uppenbart att den dysfunktionella bostadsmarknaden i förlängningen leder till att företagen får svårare att anställa.

– Beträffande Stockholms trafiksituation tror vi att ett viktigt steg är att sluta ringleden genom att bygga en östlig förbindelse och skapa förutsättningar för effektivare trafikflöden och bättre kollektivtrafik.

Den negativa utvecklingen har fått det grönblå politiska styret i Stockholms stadshus att ta ett samlat grepp för att regionen åter ska bli en väloljad tillväxtmotor. I en näringslivsstrategi presenteras en rad insatser för att förbättra företagsklimatet. Målet är att ha Sveriges bästa innovations- och företagsklimat 2025.

Det sker bland annat genom att stärka banden mellan politik och näringsliv, sjösätta en exportstrategi, intensifiera jobbet med regelförenkling och locka hit fler internationella storföretag med hjälp av en huvudkontorsstrategi.