Så fixar vi 100 000 nya jobb

Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Med en arbetslöshet på 8,4 procent enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån ligger vi i nivå med krisländerna i Sydeuropa. Därtill är 1,3 miljoner människor inte självförsörjande enligt Svenskt Näringslivs beräkningar från i höstas. Med högre styrräntor på ingång i kombination med ett sämre säkerhetsläge i vårt närområde är risken dessutom påtaglig att konjunkturen förvärras och arbetslösheten stiger till ännu högre nivåer.

Att människor har ett arbete att gå till om dagarna är på många sätt en grundbult för ett fungerande samhälle. Rent ekonomiskt eftersom det är arbete som bygger vårt välstånd och finansierar vår välfärd. Men även därför att arbetet på individuell nivå bidrar till en känsla av värdighet genom att göra det möjligt att kunna stå på egna ben. 

Siffrorna är ett underbetyg för politikerna och det bör knappast underskattas vilka konsekvenser det både har och riskerar att leda till. Sämre förutsättningar för en god integration, sämre möjligheter att stävja gängkriminaliteten och allt mer ansträngda statsfinanser för att nämna några. Nu måste politikerna börja se roten till problemen och lägga fram handfasta förslag för att lösa dem.

Sedan 90-talet har fyra av fem nya jobb i den svenska ekonomin skapats i små och medelstora företag. Att det är möjligt att bedriva företag under goda villkor blir alltså av helt avgörande betydelse för att kunna vända arbetslösheten. Samtidigt ser 60 procent av landets företagare höga arbetskraftskostnader som det enskilt största hindret mot att anställa fler och för att kunna expandera sin verksamhet.

Parallellt har Sverige också de fjärde högsta kostnaderna för arbetskraft i EU. Euroländernas genomsnittskostnad överskrider vi med nästan en tredjedel. Det hämmar landets konkurrenskraft. Jobb som skulle ha kunnat skapas i Sverige hamnar i stället utomlands eftersom svenska företag inte kan erbjuda samma priser som sina utländska konkurrenter. Dessutom gör det landet mindre attraktivt att investera och placera sin verksamhet i, vilket i längden håller uppe arbetslösheten ännu mer.

Bara den del av arbetsgivaravgiften som kallas allmän löneavgift har nästan tredubblats mellan 2006 till 2020, sett till andel av BNP. Från 1,5 procent till 4,1 procent. Näringslivet både vill och kan bidra till att vända den höga arbetslösheten, men för att det ska vara möjligt måste politikerna sluta betrakta företagare som en aldrig sinande kassako. De höga arbetsgivaravgifterna kommer nämligen med ett högt pris.

En sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter skulle kunna skapa drygt 100 000 nya hel- och deltidsjobb i ekonomin, enligt en rapport författad av Handelns utredningsinstitut (HUI) 2021. Som grädde på moset beräknas reformen på sikt finansiera sig själv till 77 procent eftersom fler kommer i arbete och betalar skatt. Prislappen för en sänkning av den allmänna löneavgiften beräknas landa på 9 miljarder kronor per år. Det är billigt med tanke på vilka positiva effekter reformen beräknas få.

Den höga arbetslösheten skadar statsfinanserna och bidrar till segregation och utanförskap och måste upp på den politiska dagordningen. Vi som små och medelstora företagare sitter på lösningen på problemet om politiken bara ger oss rätt förutsättningar. 

Publicerad i UNT