Från målare till politiker

Företaget hade akut behov av personal, och för Leif passade det perfekt. Tillsammans med flera andra killar från Grums började han sitt yrkesliv med att bli lärling på måleriet.

– Vi var ett helt gäng grumsare som spelade hockey tillsammans som blev målare. Jag trivdes väldigt bra där under mina två år som lärling. Sedan drog jag vidare till Norge, för då precis som nu tjänade man väldigt bra där. Och jag var ung och hade inget som band mig.

För Leif blev det tjugo år i branschen, på olika företag i både Sverige och Norge. Som alla andra byggarbetare reste han ditt jobben fanns.

– Jag har alltid tyckt om att måla, säger han. Man får komma in hemma hos folk, och ofta är det i ganska dåligt skick när man först kommer dit. Men sen när man lämnar är det så som de vill ha det, och de är glada och nöjda. Det är en go´ känsla, att få vara med och göra det fint.

Så hur blev han politiker?

– Ja det kan man undra! Säger Leif och skrattar. Det har alltid funnits ett politiskt intresse, så jag började engagera mig fackligt och då är det nära till politiken. Och sedan fick jag frågan om att bli kommunalråd i Grums, och tänkte att den frågan får en inte så ofta!

Så Leif tackade ja, och tre år senare sitter han kvar och trivs på sin plats. Och det går bra för Grums, kommunen har en stadigt uppåtgående trend och näst bäst företagsklimat i Värmland.

– Det märks ute i samhället, det finns ett engagemang och en framtidstro. Jag är stolt över var jag befinner mig nu, men ibland är det fint att sitta ner och reflektera över var det började.

Text: Mathilda Linnander