Så mycket handlar kommunerna i Värmland av näringslivet   

En statistikparameter i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet är ”entreprenader”, där SCB sammanställt hur stor andel av den kommunala verksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Värmland har andelen ökat från 4,69 procent år 2002 till 8,51 procent år 2019. Totalt har entreprenaderna ökat i 14 av länets 16 kommuner.    

— När en kommun lägger ut en större andel av sin verksamhet på entreprenad bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för företagen, vilket stimulerar det lokala näringslivet, konstaterar Anna Hedberg, regionchef på Svenskt Näringsliv i Värmland .

I spåren av coronakrisen har efterfrågan på många varor och tjänster sjunkit. Drygt hälften av företagen i Värmland uppger nu att de minskat sin försäljning eller produktion jämfört med för sex månader sedan.  

— För att återstarta den värmländska ekonomin behöver vi gemensamt göra allt i vår makt för att hålla efterfrågan uppe. I en ekonomi med ett relativt högt skatteuttag utgör också den offentliga konsumtionen - genom entreprenader, upphandlingar och investeringar - en stor andel av BNP. Det kommer bli frågor som är extra viktiga för många företag under 2021, menar Anna Hedberg. 

Vid en granskning av hur stor andel av den kommunala verksamheten i Värmlands kommuner som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, framkommer stora skillnader. Dessutom finns stora variationer i hur utvecklingen sett ut sedan 2002.   

Vidare visar resultaten att kommunerna i Värmland köper mindre, och utför mer i egen regi, jämfört med övriga delar av landet. I samtliga kommuner, bortsett från Årjäng, uppgår inköpen från externa parter till en mindre andel än 15,08 procent vilket är genomsnittet i Sverige.   

— Det handlar om miljoner som företag, föreningar och stiftelser skulle kunna vara med och konkurrera om, där kommuninvånarna får en bättre kommunal verksamhet på köpet. Nu är det ett bra tillfälle att använda den offentliga köpkraften genom att öka de offentliga inköpen, göra fler upphandlingar, låta företag utföra fler tjänster och tidigarelägga redan planerade investeringar, menar Anna Hedberg 

Årjäng köper mest, Munkfors och Torsby minst 

Resultatet visar att Årjäng, med 15,70 procent, är den kommun i länet med högst andel kommunal verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Strax bakom återfinns Karlstad och Säffle där inköpen överstiger elva procent. Årjäng är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan 2002.  

I 15 av 16 kommuner i länet uppgår dock inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet. Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Munkfors och Torsby, med under fem procent av den totala budgeten. Sunne, tillsammans med Torsby, är kommuner som gått mot strömmen och minskat sina inköp sedan 2002. 

— En kommun måste inte göra allt själv. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, stärker de lokala förutsättningarna för företagande och bidrar till att vi kan använda skattebetalarnas pengar mer effektivt. En win-win helt enkelt, avslutar Anna Hedberg.