Första steget mot en “Made in Europe”-upphandling

Ska den kommande revideringen av upphandlingsdirektiven ge företräde åt produkter eller leverantörer från EU när myndigheter köper vissa varor? Nu har EU-kommissionen gått ett steg vidare i processen, skriver experten Ellen Hausel Heldahl.

EU-kommissionen har tidigare uttryckt att man har för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att myndigheter i vissa fall måste ställ krav på så kallad europeisk preferens, det vill säga att produkter eller leverantörer från EU ges företräde.

Idag presenterade EU-kommissionen ett lagförslag – den så kallade Industrial Accelerator Act – som bland annat innebär att offentlig upphandling i större utsträckning ska användas som ett verktyg för att stärka europeisk industri och minska strategiska beroenden av tredjeländer. Förslaget innebär inte ett generellt krav på att endast köpa europeiska produkter, men skapar ett ramverk där offentliga upphandlande myndigheter i vissa situationer kan eller måste ge företräde åt produkter tillverkade inom EU.

Bakgrunden är en växande oro inom EU för sårbara leveranskedjor, ökande geopolitisk konkurrens och beroenden av andra regioner inom strategiska sektorer. Enligt kommissionen utgör offentlig upphandling ett kraftfullt ekonomiskt instrument eftersom den motsvarar omkring 15 procent av EU:s BNP. Genom att styra efterfrågan via offentliga kontrakt kan EU därför påverka marknaden och skapa så kallade “lead markets” för strategiska och klimatsmarta produkter.

I förslaget införs därför möjligheten att använda både klimatkrav och ursprungskrav i upphandlingar inom vissa sektorer. Ett centralt inslag är att offentliga kontrakt i vissa fall ska kunna kräva att produkter uppfyller kriterier för låg klimatpåverkan, exempelvis så kallat lågkoldioxidstål, lågkoldioxidbetong eller aluminium producerat med lägre utsläpp. Syftet är att stimulera investeringar i europeisk industriell omställning och skapa en marknad för klimatvänliga material.

Utöver klimatkraven introduceras även möjligheten till krav på europeiskt ursprung i vissa produktkategorier. Detta kan bland annat gälla komponenter i batterier, solenergiteknik, vissa fordonskomponenter och delar av byggmaterialkedjan. Tanken är att offentliga upphandlingar i dessa strategiska sektorer ska bidra till att stärka europeiska värdekedjor och säkerställa att investeringar och produktion i större utsträckning sker inom EU.

Reglerna är dock begränsade i sin tillämpning. De gäller endast upphandlingar som omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv, vilket i praktiken innebär kontrakt över EU:s tröskelvärden. Dessutom innehåller förslaget flera undantag. Upphandlande myndigheter ska kunna avstå från kraven om de leder till tekniska problem, otillräcklig konkurrens eller oproportionerliga kostnadsökningar.

Förslaget måste också vara förenligt med EU:s internationella handelsåtaganden. EU är bland annat bundet av Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling (GPA) samt flera bilaterala handelsavtal. Dessa innebär att leverantörer från vissa tredjeländer fortfarande måste ges tillträde till delar av EU:s upphandlingsmarknad. EU kan därför inte införa ett fullständigt krav på att alla upphandlade produkter ska vara europeiska.

Den föreslagna förordningen skapar främst ett övergripande ramverk för hur så kallad “Made in Europe”-upphandling kan användas. Den praktiska tillämpningen väntas i större utsträckning regleras i den kommande reformen av EU:s upphandlingsdirektiv, där mer detaljerade verktyg för upphandlande myndigheter ska utvecklas. Målet är att skapa en mer samordnad europeisk strategi där offentlig upphandling bidrar till industripolitik, klimatmål och ekonomisk säkerhet utan att helt stänga marknaden för internationell konkurrens.