”Först ville man bara gråta”

När Norge stängde gränsen kunde Grete Tuven först inte tro att det var sant, sedan hoppades hon att det bara skulle handla om någon vecka. Därefter var hon tvungen att inse att krisen skulle fortsätta. Som en konsekvens av att inga norrmän kommer och handlar har Bayhill Center, tillsammans med Ica-butiken och restaurangen som de också driver, tappat nästan 90 procent av sin omsättning.

Grete Tuven berättar att hon är tacksam över att de vid ett tidigt skede insåg att krisen skulle bli långvarig. Detta gjorde att de snabbt kunde fatta beslut om att skära i företagets utgifter.

– Vår verksamhet började blöda pengar så fort gränsen stängdes. Jag ville bara gråta och risken är att man drabbas av panik när något liknande inträffar, så det gäller att snabbt acceptera läget och agera därefter. Jag tror dock risken är att många blir sjuka av den här enorma oron som drabbar företagare, säger Grete Tuven.

När intäkterna i princip uteblev blev de tvungna att snabbt agera för att minska utgifterna så mycket som möjligt.

– Redan i ett tidigt skede började vi läsa på om korttidspermitteringar och andra stöd som tagits fram för företag i kris. Genom att avsluta de tiotal provanställningar vi hade, ändra scheman och minska våra öppettider kunde vi relativt snabbt minska våra utgifter, berättar hon.

Pengar som skulle utveckla bygden fick användas i krisen

Trots att verksamheten har tappat närmare 90 procent av omsättningen är Grete Tuven trygg med att företaget åtminstone kommer att klara sig året ut även om krisen fortsätter. Därefter kommer de att behöva säga upp personal. Hon säger dock att den relativt goda situationen helt och hållet beror på att företaget har varit verksamt sedan 2001 och dessutom har försökt spara pengar under alla år.

– Om vi hade varit ett relativt nystartat företag hade det redan varit kört. Tack vare att vi har kunnat lägga under pengar under dessa år klarar vi av att övervintra krisen i alla fall detta år. Det är dock väldigt ledsamt, då pengarna var tänkta att användas för att utveckla Hemavan, vilket vi ser som en väldigt viktig uppgift, säger hon.

De stödpaket som har tagits under krisen har varit till nytta för verksamheten. Grete Tuven berättar att inte minst systemet med korttidspermitteringar har varit nödvändigt för att kunna hantera inkomstbortfallet. Trots att systemet var snabbt på plats har det också kommit att förknippats med en viss oro.

– Reglerna har varit väldigt svåra att begripa och dessutom ändrats stup i kvarten. Ibland har jag fått känslan av att inte ens handläggarna vet hur vissa skrivningar ska tolkas. Detta har naturligtvis skapat en oro för att man kan ha missuppfattat någonting, vilket i sin tur skulle kunna leda till ett beslut om att stödpengarna ska betalas tillbaka. Det vore en riktig dödsstöt, säger hon.

Ser en viss ökning av svenska turister

När norrmännens närvaro uteblir ökar betydelsen av svenska turister. Grete Tuven säger också att hon märker en ökad närvaro av svenskar som väljer att turista i hemlandet på grund av krisen.

– Det är inte någon enorm ökning, men vi ser att antalet är högre än vad det brukar vara såhär års, vilket är glädjande, säger Grete Tuven.

Till skillnad från exempelvis Åre har inte Hemavan samma breda utbud av aktiviteter, utan är mer beroende av turister som exempelvis vill vandra, berättar hon. Om detta skulle förändras i framtiden tror hon att Hemavan skulle kunna locka till sig fler barnfamiljer även när det inte är skidsäsong.

– Hemavan är ungefär där Åre var för 20 år sedan. Jag tror dock att Hemavan har samma potential och har därför sett det som en av våra viktigaste uppgifter som företag att hjälpa till att utveckla orten. Efter krisen hoppas vi kunna ta nya tag och fortsätta med just detta, avslutar Grete Tuven.