Miljöskatter måste designas bättre

NYHET Publicerad

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.

Robert Lönn

Robert Lönn är skattejurist på Svenskt Näringsliv och arbetar med skattepolitiska frågor, särskilt energi- och miljöbeskattning samt övriga punktskatter.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Såväl vår miljö som vår välfärd är för viktiga för att beslut ska tas utan tillräcklig analys av lämpligheten och effektiviteten hos olika styrmedel. En utgångspunkt i miljöpolitik bör vara att använda effektiva styrmedel som har en verklig effekt på miljön. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att skatten på elektronik höjs kraftigt utan närmare utredning trots att det finns forskning från bl.a. professor Runar Brännlund som visar att skatten har en tveksam miljönytta och en rapport från HUI Research som visar på att skattens negativa ekonomiska effekter kan överstiga intäkterna från skatten.

Skatt är ett av flera styrmedel och det är viktigt att använda det mest ändamålsenliga verktyget i verktygslådan för ett givet miljöproblem – skatt är inte lösningen på alla våra miljöproblem.

Det vore olyckligt för både miljö och svensk ekonomi om skatten på elektronik används som mall för införande av nya miljöskatter som regeringen har ambitionen att genomföra i sitt 73-punktsprogram. En ny miljöskatt, givet att det är det mest ändamålsenliga styrmedlet, måste därför utformas med bl.a. följande lärdomar och grundläggande principer:

  • Utländska företag får inte gynnas framför svenska företag. Samma skatt ska gälla för alla som säljer till den svenska marknaden. Inget undantag för utländsk distanshandel till Sverige.
  • Ingen skatt ska tas ut om en produkt inte innehåller de miljöfarliga ämnen som miljöskatten avser att träffa.
  • Skatten får inte vara hinder för cirkulär ekonomi.
  • Det måste finnas tillförlitliga tekniska mätmetoder för att säkerställa att skatten blir rätt, vilket är en viktig konkurrens- och rättssäkerhetsfråga.
  • Det måste göras en regelbunden uppföljning och utvärdering för att säkerställa att skatten har tilltänkt effekt på miljö och ekonomi.

En rätt utformad miljöskatt innebär att miljöproblemet minskar samtidigt som intäkterna från skatten minskar när den aktuella skattebasen minskar till följd av skatten. Något som är problematiskt om skatten ska finansiera en skatteväxling. Utgångspunkten måste vara att en miljöskatt ska var designad för att avhjälpa ett miljöproblem och inte primärt för att generera skatteintäkter, något som borde vara självklart för den som säger sig värna om miljö- och klimatfrågor.

Låt oss kräva att de skatter som införs med miljöargument verkligen är effektiva miljöstyrmedel och på riktigt bidrar till att förbättra vår miljö utan att slå undan konkurrens- och innovationskraft för företag i Sverige.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Vi norrlänningar måste synas mer"

NY LEDAMOT Den engagerade företagaren Anders Franklin från Lycksele tar nu plats i Svenskt Näringslivs rådande organ, SME-kommittén. Han har med sig många viktiga erfarenheter som han vill dela med sig av och aktivt arbeta för att påverka företagsklimatet, inte minst i Norrland.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Kemikalieskatten på elektronik bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men miljönyttan är tveksam, samtidigt är de negativa effekterna, i form av ökad administration och försämrad konkurrenskraft, uppenbara för svenska företag, skriver skatteexpert Robert Lönn.
NYHET Publicerad:

Företag ratar skattkista för affärer

KRÖNIKA Svenskt Näringsliv har under våren undersökt varför företag avstår från att medverka i offentlig upphandling – trots att de egentligen är intresserade av att vara med. Svaret var att administrationen är för omfattande, upphandlingarna har för stort fokus på låga priser och kravspecifikationerna är för krångliga. Ett förbättrat upphandlingsklimat i kommunerna skulle ge skattebetalarna mer pang för pengarna, skriver Birgitta Laurent expert på offentlig upphandling.
NYHET Publicerad:

Västerbotten bland de bästa i Sverige på patent

IMMATERIALRÄTT Antalet nationella patentansökningar från Västerbotten har stigit mellan 2017 och 2018. Det gör att Västerbotten tillhör de absolut bästa regionerna i Sverige när det gäller antal patent i relation till antalet invånare.
NYHET Publicerad:

Dialog är nyckel till framgång

SOMMARKRÖNIKA Vad har hänt i Västerbotten utöver det klassiska midsommarfirandet och att sommarängarna nu står i blom? Det frågar sig Mats Andersson i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Antonio Wänstedt

STUDENTMEDARBETARE Antonio Wänstedt jobbar som skolnätverksansvarig på Svenskt Näringsliv i Västerbotten. Vi bad honom svara på några snabba frågor för att lära känna honom bättre.
NYHET Publicerad:

Reformer för en bättre svensk skola

UTBILDNING Med en relativt låg arbetslöshet på 5,7 procent är det stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Västerbottens län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Lyckade rekryteringar skapar integration hos Norrgross

INTEGRATION Erik Svärd och Ayad Abid Ali driver tillsammans grossisten Norrgross i Skellefteå. De levererar mat till Norr- och Västerbottens restauranger. För två och ett halvt år sedan tog de över verksamheten. Då var de tre, idag är de sju och bland dem återfinns fyra olika nationaliteter.
NYHET Publicerad:

Tre kommuner i länet får toppbetyg av företagen

FÖRETAGSKLIMAT De som tog täten i fjol, det vill säga Nordmaling, Bjurholm och Sorsele, fortsätter få toppbetyg i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om företagsklimatet. De tre Västerbotten kommunerna tillhör nu den exklusiva skaran i 4.0 gruppen.
NYHET Publicerad:

Den företagsamma resan

FÖRETAGSKLIMAT Det är de svenska företagen som lägger grunden till att vi kan bygga svensk välfärd. Svenskt Näringsliv bjöd in företagare, politiker och tjänstemän för att öka förståelsen för hur företagsklimatet kan förbättras i Umeå kommun och hur det påverkar näringslivet. Ett initiativ som blev väldigt uppskattat.
NYHET Publicerad:

Skattesmäll för gruvorna

SKATTER Klas Nilsson, kommunikationsdirektör Boliden, är allt annat än nöjd med regeringens nya förslag om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon. Något som slår väldigt hårt mot norra Sverige.
NYHET Publicerad:

Stärker konkurrenskraften för svenskt näringsliv

TRANSPORTER Nya bärighetsklassen BK4 tillåter transporter med bruttovikter upp till 74 ton, vilket öppnar upp för effektivare godstransporter. Något som Norra Skogsägarna välkomnar. "Det är positivt på många sätt. Man hade bara önskat att det inte tog så lång tid att införa", säger Patrik Jonsson, marknadschef, Norra Skogsägarna
NYHET Publicerad:

Avmattning i konjunkturen men optimism i Västerbotten

KONJUNKTUR Avmattningen i konjunkturen syns inte lika väl bland företagen i Västerbotten som i flera övriga regioner i Sverige. Flera av länets företag har fortsatt anställa och ökats sina produktions- och försäljningsvolymer under det senaste halvåret. Många av regionens företag planerar för fortsatta investeringar och fler anställda det kommande sex månaderna. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för det andra kvartalet i år.
NYHET Publicerad:

Professionals Nord skapar välfärd som motsvarar 126 förskoleplatser

VÄLFÄRDSSKAPARNA Sedan starten 2015 har Professionals Nord med grundaren Mattias Mattsson i spetsen hjälpt över 1600 människor till jobb i Norrland. Utöver det bidrar företaget varje år med skatteintäkter som motsvarar 126 förskoleplatser. "Otroligt kul att känna att vi gör skillnad! Det känns viktigt att medvetandegöra det, dels för mig själv men också för de anställda", säger Mattias Mattsson.
NYHET Publicerad:

Robertsfors klarade omställningen

FÖRETAGSKLIMAT Katastrofen var nära, men nedläggningen av Element Six blev istället en vändpunkt för Robertsfors. En näringslivsstrateg anställdes, företagare såg om sitt hus och började nyanställa, berättar Patrik Nilsson (S) kommunalråd.
NYHET Publicerad:

”Städer med växtvärk tappar”

FÖRETAGSKLIMAT Trots att Umeå kommuns företagsklimat försämrats de senaste fyra åren, enligt Svenskt Näringslivs ranking, har inte Hans Lindberg några nya konkreta åtgärder i sikte. "Det är inte bara upp till kommunen", säger han.
NYHET Publicerad:

Litet familjeföretag sätter kompetensen i centrum

KOMPETENS Att utbilda personalen är självklart för familjeföretaget Gustafssons rör. Målet är välutbildade medarbetare som är trygga i sina yrkesroller. Utmaningen är att hitta lokala utbildningsmöjligheter.
NYHET Publicerad:

Förslag om höjd skatt dras tillbaka

SKATTER Beskedet om att förslaget om en momshöjning för naturguider dras tillbaka tas emot med glädje hos länets turistföretagare. ”Det är bra att regeringen förstår hur viktigt det är för oss småföretag i glesbygden att momsen är skälig. Jag tycker man redan betalar för mycket skatt och jag förstår inte var förslaget kom ifrån från början,” säger Peter Schmitt som driver Ammarnäs Guidecenter.
NYHET Publicerad:

”Det ska vara enkelt att starta företag”

FÖRETAGSKLIMAT Med en ny fabrik och stärkt infrastruktur är det dags för Skellefteå att hoppa på tåget mot framtiden. "Det är all time high för företagsetableringar just nu", säger kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman, (S).
NYHET Publicerad:

Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

MILJÖ Fiskeföretag i Norrland är kritiska till Världsnaturfonden som rödlistat den svenska öringen och rödingen till förmån för odlad öring och röding från Island och Österrike. "Det visar på ren okunskap från Världsnaturfonden som har gjort fel i sin analys. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Våra sjöar behöver fiskas för att hålla kvalitet i fiskstammen," säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs och pekar på att de felaktiga rekommendationerna får konsekvenser för försäljningen av svensk fjällfisk.