Robert Lönn

Grön skatteväxling – till vilken nytta?

I den politiska debatten används begreppet ”grön skatteväxling” som argument för förändring i befintliga skattenivåer och införande av nya skatter. Vad innebär egentligen grön skatteväxling? Kärnan är en intäktsneutral växling mellan olika skatter i form av skattehöjningar på miljöstörande verksamhet och skattesänkningar på arbete. Idén är att skatteväxlingen ska bidra till både renare miljö och lägre arbetslöshet.

Ris och ros om punktskatter i regeringens budget för 2022

I budgetpropositionen för 2022 har regeringen föreslagit att den s.k. reklamskatten avskaffas 2022. Förslaget är välkommet eftersom skatten, som i ett statsfinansiellt perspektiv genererar blygsamma intäkter, är svår att motivera då den är omodern och skapar en betydande administrativ börda för såväl föreningsliv som näringsliv.

Åtgärda snedvridande tillämpning av energiskatteregler

I lag om skatt på energi, LSE, finns möjlighet till nedsättning av energiskatt för el och bränslen som förbrukas i tillverkningsprocess i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan 2019, utan att lagstiftningen har ändrats, börjat neka nedsättning av energiskatt om inte den huvudsakliga verksamheten är att betrakta som industriell. Med huvudsaklig verksamhet avses minst 50 procent av företagets omsättning. I vissa undantagsfall när den industriella verksamheten anses utgöra en tillräckligt självständig del av verksamheten eller en integrerad del av en annan industriell verksamhet medger Skatteverket den lägre skattekostnaden.

Skarp kritik mot den föreslagna kläd- och skoskatten

I betänkandet ”Skatt på modet”, SOU 2020:20, föreslås att en skatt ska införas på kläder och skor. Skatten föreslås tas ut från år 2022 och uppgår enligt förslaget till 40 kr per kilo med möjlighet till avdrag med 95 procent för varor som inte innehåller någon av de ämnen som specificeras i lagens fem bilagor respektive 47,5 procent för varor som innehåller ämnen i högst en bilaga. För kläder och skor med allvädersfunktion, respektive med mjukgjord polyvinylklorid, polyuretan eller gummi föreslås tillkommande skatt tas ut med ett belopp som totalt kan uppgå till 38 kronor per kilo.

Åtgärda inlåsningseffekten av importmoms

Ett företag som bedriver momspliktig verksamhet har som huvudregel avdrags- eller återbetalningsrätt för moms på sina inköp och importer.

Höjningen av drivmedelsskatten rullar på trots förslag om sänkning

I promemorian ”Sänkt skatt på drivmedel” föreslår regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att skatten på bensin, inklusive moms, ska sänkas med 16,25 öre per liter bensin och 12,6 öre per liter diesel. Sänkningen görs för att kompensera för kravet på högre reduktionsnivåer inom reduktionsplikten som införs den 1 januari 2020 och som förmodas innebära en höjning av priset vid pump på grund av högre andel biodrivmedel i bensin och diesel.

Förslaget om skatt på plastbärkassar bär inte – ytterligare en fiskal skatt i gröna kläder

Finansdepartementet har i sin promemoria ”Skatt på plastbärkassar” föreslagit att en skatt ska tas ut på plastbärkassar från den 1 maj 2020. Enligt förslaget ska skatten tas ut med tre kronor per plastbärkasse av engångskaraktär som typiskt sätt tillhandahålls inom detaljhandeln. För mindre plastbärkassar, t.ex. de påsar som finns vid grönsaksavdelningen i en matbutik, föreslås att skatten ska tas ut med 30 öre per kasse.

Kemikalieskatten motverkar cirkulär ekonomi

Kemikalieskatten som tas ut på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och bör avskaffas. Det har dock inte hindrat regeringen från att gå i motsatt riktning och föreslå en höjning med över 30 procent redan från 1 augusti i år – utan att ha gjort en ordentlig konsekvensanalys. Förslaget har precis varit ute på remiss. Kritiken mot den föreslagna skattehöjningen från remissinstanserna har varit omfattande och någon höjning av skatten borde i vart fall inte komma ifråga utan en grundlig utredning.

På rätt väg för att stoppa smyghöjningarna

Den tidigare regeringen införde en modell för årliga automatiska höjningar av skatten på bensin och diesel. Utöver konsumentprisindex, KPI, räknas skatten numer årligen upp med ytterligare två procentenheter.

Fiskala skatter i gröna kläder – miljöskatter utan miljöeffekt

En sann miljövän måste rimligen förespråka styrmedel och miljöpolitik som har en reell effekt på miljön. Det är rimligt att den som förespråkar införande av nya miljöskatter kan redogöra för de effekter som skatten får för både välfärd och miljö.

Kemikalieskatten blir enklare, men bör avskaffas helt

Finansdepartementet har i sin promemoria ”Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet” kommit med förslag på lagändringar inom punktskatteområdet. Bland de förslag som lagts fram finns förändringar i lag om skatt på kemikalier i viss elektronik, kemikalieskattelagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Svensk Näringsliv har lämnat ett remissyttrande över promemorians föreslagna ändringar.

Kadmiumskatt och skatt på kemiska växtskyddsmedel försämrar svensk konkurrenskraft

I SOU 2017:102 föreslås att det ska införas en skatt på kadmium i vissa produkter och en skatt på kemiska växtskyddsmedel, något som vi avstyrker i vårt remissvar. Skatterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Vidare föreslås att den nuvarande bekämpningsmedelsskatten ska avskaffas då den inte i någon större utsträckning bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Ompaketering av kritiserat förslag om distansbaserad vägskatt

För drygt ett år sedan meddelade regeringen att den inte kunde stå bakom slutsatserna i utredningen ”Vägskatt”, SOU 2017:11. Istället lät regeringen genomföra en intern departementsberedning för att modifiera förslaget om en distansbaserad vägslitageskatt och detta har resulterat i den nu publicerade promemorian ”En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik”. I praktiken handlar det om att ge kilometer- eller vägslitageskatten en ny skepnad och ersätta befintlig vägavgift för tunga lastbilar.

Utredning föreslår en tv-skatt för att finansiera public service

Public service-kommittén, SOU 2017:79, föreslår att det ska införas en tv-skatt benämnd ”Public service-avgift” som enligt förslaget ska träda ikraft den 1 januari 2019. Syftet är att skatten i sin helhet ska finansiera verksamheterna för public service-bolagen Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) och därmed ersätta den nuvarande tv-avgiften som administreras av Radiotjänst i Kiruna. Personer över 18 år ska enligt förslaget betala en procent av sin beskattningsbara förvärvsinkomst, men maximalt 1 308 kr per år. Nuvarande avgift tas ut med 2 340 per år för hushåll som har tv-mottagare, oberoende av antalet individer i hushållet.

Grön skatteväxling – till vilken nytta?

I den politiska debatten används begreppet ”grön skatteväxling” som argument för förändring i befintliga skattenivåer och införande av nya skatter. Vad innebär egentligen grön skatteväxling? Kärnan är en intäktsneutral växling mellan olika skatter i form av skattehöjningar på miljöstörande verksamhet och skattesänkningar på arbete. Idén är att skatteväxlingen ska bidra till både renare miljö och lägre arbetslöshet.

Ris och ros om punktskatter i regeringens budget för 2022

I budgetpropositionen för 2022 har regeringen föreslagit att den s.k. reklamskatten avskaffas 2022. Förslaget är välkommet eftersom skatten, som i ett statsfinansiellt perspektiv genererar blygsamma intäkter, är svår att motivera då den är omodern och skapar en betydande administrativ börda för såväl föreningsliv som näringsliv.

Åtgärda snedvridande tillämpning av energiskatteregler

I lag om skatt på energi, LSE, finns möjlighet till nedsättning av energiskatt för el och bränslen som förbrukas i tillverkningsprocess i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan 2019, utan att lagstiftningen har ändrats, börjat neka nedsättning av energiskatt om inte den huvudsakliga verksamheten är att betrakta som industriell. Med huvudsaklig verksamhet avses minst 50 procent av företagets omsättning. I vissa undantagsfall när den industriella verksamheten anses utgöra en tillräckligt självständig del av verksamheten eller en integrerad del av en annan industriell verksamhet medger Skatteverket den lägre skattekostnaden.

Skarp kritik mot den föreslagna kläd- och skoskatten

I betänkandet ”Skatt på modet”, SOU 2020:20, föreslås att en skatt ska införas på kläder och skor. Skatten föreslås tas ut från år 2022 och uppgår enligt förslaget till 40 kr per kilo med möjlighet till avdrag med 95 procent för varor som inte innehåller någon av de ämnen som specificeras i lagens fem bilagor respektive 47,5 procent för varor som innehåller ämnen i högst en bilaga. För kläder och skor med allvädersfunktion, respektive med mjukgjord polyvinylklorid, polyuretan eller gummi föreslås tillkommande skatt tas ut med ett belopp som totalt kan uppgå till 38 kronor per kilo.

Åtgärda inlåsningseffekten av importmoms

Ett företag som bedriver momspliktig verksamhet har som huvudregel avdrags- eller återbetalningsrätt för moms på sina inköp och importer.

Höjningen av drivmedelsskatten rullar på trots förslag om sänkning

I promemorian ”Sänkt skatt på drivmedel” föreslår regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att skatten på bensin, inklusive moms, ska sänkas med 16,25 öre per liter bensin och 12,6 öre per liter diesel. Sänkningen görs för att kompensera för kravet på högre reduktionsnivåer inom reduktionsplikten som införs den 1 januari 2020 och som förmodas innebära en höjning av priset vid pump på grund av högre andel biodrivmedel i bensin och diesel.

Förslaget om skatt på plastbärkassar bär inte – ytterligare en fiskal skatt i gröna kläder

Finansdepartementet har i sin promemoria ”Skatt på plastbärkassar” föreslagit att en skatt ska tas ut på plastbärkassar från den 1 maj 2020. Enligt förslaget ska skatten tas ut med tre kronor per plastbärkasse av engångskaraktär som typiskt sätt tillhandahålls inom detaljhandeln. För mindre plastbärkassar, t.ex. de påsar som finns vid grönsaksavdelningen i en matbutik, föreslås att skatten ska tas ut med 30 öre per kasse.

Kemikalieskatten motverkar cirkulär ekonomi

Kemikalieskatten som tas ut på elektronik och vitvaror är inte ändamålsenlig och bör avskaffas. Det har dock inte hindrat regeringen från att gå i motsatt riktning och föreslå en höjning med över 30 procent redan från 1 augusti i år – utan att ha gjort en ordentlig konsekvensanalys. Förslaget har precis varit ute på remiss. Kritiken mot den föreslagna skattehöjningen från remissinstanserna har varit omfattande och någon höjning av skatten borde i vart fall inte komma ifråga utan en grundlig utredning.

På rätt väg för att stoppa smyghöjningarna

Den tidigare regeringen införde en modell för årliga automatiska höjningar av skatten på bensin och diesel. Utöver konsumentprisindex, KPI, räknas skatten numer årligen upp med ytterligare två procentenheter.

Fiskala skatter i gröna kläder – miljöskatter utan miljöeffekt

En sann miljövän måste rimligen förespråka styrmedel och miljöpolitik som har en reell effekt på miljön. Det är rimligt att den som förespråkar införande av nya miljöskatter kan redogöra för de effekter som skatten får för både välfärd och miljö.

Kemikalieskatten blir enklare, men bör avskaffas helt

Finansdepartementet har i sin promemoria ”Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet” kommit med förslag på lagändringar inom punktskatteområdet. Bland de förslag som lagts fram finns förändringar i lag om skatt på kemikalier i viss elektronik, kemikalieskattelagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Svensk Näringsliv har lämnat ett remissyttrande över promemorians föreslagna ändringar.

Kadmiumskatt och skatt på kemiska växtskyddsmedel försämrar svensk konkurrenskraft

I SOU 2017:102 föreslås att det ska införas en skatt på kadmium i vissa produkter och en skatt på kemiska växtskyddsmedel, något som vi avstyrker i vårt remissvar. Skatterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Vidare föreslås att den nuvarande bekämpningsmedelsskatten ska avskaffas då den inte i någon större utsträckning bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Ompaketering av kritiserat förslag om distansbaserad vägskatt

För drygt ett år sedan meddelade regeringen att den inte kunde stå bakom slutsatserna i utredningen ”Vägskatt”, SOU 2017:11. Istället lät regeringen genomföra en intern departementsberedning för att modifiera förslaget om en distansbaserad vägslitageskatt och detta har resulterat i den nu publicerade promemorian ”En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik”. I praktiken handlar det om att ge kilometer- eller vägslitageskatten en ny skepnad och ersätta befintlig vägavgift för tunga lastbilar.

Utredning föreslår en tv-skatt för att finansiera public service

Public service-kommittén, SOU 2017:79, föreslår att det ska införas en tv-skatt benämnd ”Public service-avgift” som enligt förslaget ska träda ikraft den 1 januari 2019. Syftet är att skatten i sin helhet ska finansiera verksamheterna för public service-bolagen Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) och därmed ersätta den nuvarande tv-avgiften som administreras av Radiotjänst i Kiruna. Personer över 18 år ska enligt förslaget betala en procent av sin beskattningsbara förvärvsinkomst, men maximalt 1 308 kr per år. Nuvarande avgift tas ut med 2 340 per år för hushåll som har tv-mottagare, oberoende av antalet individer i hushållet.

Grön skatteväxling – till vilken nytta?

I den politiska debatten används begreppet ”grön skatteväxling” som argument för förändring i befintliga skattenivåer och införande av nya skatter. Vad innebär egentligen grön skatteväxling? Kärnan är en intäktsneutral växling mellan olika skatter i form av skattehöjningar på miljöstörande verksamhet och skattesänkningar på arbete. Idén är att skatteväxlingen ska bidra till både renare miljö och lägre arbetslöshet.

Robert Lönn

Senaste blogginlägg av Robert Lönn

Ris och ros om punktskatter i regeringens budget för 2022

Senaste artiklar av Robert Lönn

Remiss av promemorian Skärpt miljöstyrning i bonus–malus-systemet

Remiss av promemorian Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt

Ris och ros om punktskatter i regeringens budget för 2022

Remiss av promemorian Avskaffad reklamskatt

Remiss av Kommissionens förslag till reviderat energiskattedirektiv

Åtgärda snedvridande tillämpning av energiskatteregler

Åtgärda konkurrenssnedvridningen gällande nedsättning för el och bränslen som förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Remiss av promemoria Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar

Skatteverkets förslag avseende ändring i Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:6) om tillsynen över att vissa skattepliktiga varor och produkter förstörs

Remiss av Skatteverkets förslag avseende ändring i Skatteverkets föreskrifter om säkerhet i vissa fall samt konsekvensutredning