Positiva besked – sänkt drivmedelsskatt och dubbelbeskattningen av värmeproduktion slopas

För att möta de historiskt höga drivmedelspriserna och den årliga indexeringshöjningen som blir osedvanligt hög med anledningen av den höga inflationen, föreslog regeringen häromveckan en ny temporär sänkning av energiskatten på bensin och diesel.

I den remitterade promemorian föreslås en sänkning med 80 öre per liter under åren 2023–2025 utifrån de skattesatser som gäller för de aktuella åren. Priset på bensin och diesel vid pump sänks därmed med en krona per liter inklusive moms. Med beaktande av indexeringshöjningen blir dock skattesänkningen vid pump från och med 1 januari 2023 netto 14 öre för bensin och 42 öre för diesel. Sänkningen omfattar bensin, alkylatbensin, omärkt diesel samt flygbensin. Vidare sker en justering av skattesatserna för s.k. lågbeskattad olja, där oljeprodukter som försetts med märk- och färgämnen ingår.

Under 2022 har energiskatten på bensin och diesel sänkts vid två tillfällen.[1] I maj 2022 sänktes energiskatten med 40 öre per liter, vilket motsvarar 50 öre vid pump inklusive moms, och den sänkningen är permanent. Dessutom gjordes en temporär sänkning som gällde från maj fram till september månads utgång med ytterligare 1,05 kronor, vilket motsvarar 1,31 kr vid pump inklusive moms.

Den nya skattesänkningen som föreslogs häromveckan förväntas få positiv ekonomisk påverkan för både ett värdeskapande näringsliv med stora behov av transporter. Den är också viktig för de som bor på en bilberoende landsbygd

Utöver sänkt energiskatt på bensin och diesel föreslås även att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt. Vidare föreslås att råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja. Ändringarna ska gälla tills vidare och föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

I promemorian konstateras att utsläpp av koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen och att det därför är motiverat att genom styrmedel prissätta sådana utsläpp. Det kan ske antingen genom en koldioxidskatt eller genom ett utsläppshandelssystem som EU ETS. Vidare konstaterar promemorian att en dubbel prissättning i normalfallet inte är samhällsekonomiskt motiverad då nationella åtgärder riktade mot anläggningar som redan omfattas av ett utsläppshandels­system inte leder till att de samlade utsläppen av koldioxid minskar. Mot bakgrund av detta anses det vara svårt att motivera att koldioxidskatt fortsatt tas ut på användningen av fossila bränslen för produktion av värme i kraftvärme- och värmeverk.

Svenskt Näringsliv är i sitt remissvar positiv till de förslag som föreslås i promemorian. Sänkt skatt på drivmedel innebär, trots den till synes begränsade skatteförändringen vid pump, bättre ekonomiska förutsättningar för näringslivets transporter och en bilberonde landsbygd. Ett borttagande av koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion och annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet är positivt då dubbelbeskattningen för dessa anläggningar slopas.

I sammanhanget är det viktigt att tydliggöra att Svenskt Näringsliv står bakom det svenska målet om netto noll utsläpp till 2045 och driver på för införandet av att hela EU ska nå netto noll 2050. En förutsättning för all framgångsrik klimatpolitik är dock att den inte slår mot konkurrenskraften eller underminerar stödet för den, varför förslagen bedöms väl avvägda.

Det är sannolikt att det kommer fler förslag på åtgärder från regeringen för att sänka drivmedelspriserna ytterligare. Sverige har efter ansökan fått godkänt från EU att understiga minimiskattenivån för bensin och diesel under tre månader och frågan är om Sverige kommer att tillämpa det tidsbegränsade undantaget. En annan möjlig åtgärd för att minska drivmedelspriserna är att sänka inblandningskravet på biodrivmedel, den s.k. reduktionsplikten.[2]

En omedelbar åtgärd för att motverka kraftiga prishöjningar på bensin och diesel vore att avskaffa den årliga överindexeringen av energiskatten.[3] Ett starkt vägande skäl till att avskaffa överindexeringen är att Sverige numera har en reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in en växande andel biobränslen i fossila drivmedel. Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel.

En fortsatt översyn av styrmedel och samspel med styrmedel på EU-nivå är välkommen i syfte att avskaffa användningen av överlappande styrmedel och dubbelbeskattning. En rensning i dubbelregleringarna skulle underlätta för utvärderingen av styrmedlens effektivitet och minska den administrativa bördan för såväl företag som myndigheter.

[1] Dessutom har den s.k. överindexeringen, BNP-indexeringen, pausats under 2022.

[2] Från årsskiftet 2022 har Sverige en reduktionsplikt avseende diesel på 30,5 procent och för bensin på 7,8 procent. Regeringen har aviserat sänkt reduktionsplikt till EU:s miniminivå från och med 2024 men detaljer kring detta återstår. EU kräver inte förrän 2030 att andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen inom transportsektorn är minst 14 procent.

[3] En årlig uppräkning med två procentenheter utöver konsumentprisindex (KPI) i stället för sedvanliga uppräkningen med enbart KPI. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut. Riksdagen har beslutat att pausa överindexeringen under 2022.