Diskriminera inte elanvändning i metallurgisk process
Bestämmelserna om skattebefrielse för bränslen och el som förbrukas i metallurgiska processer har olika lydelser, vilket innebär en ojämlik energibeskattning. Svenskt Näringsliv har tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriföreningen skickat en hemställan till regeringen med förslag på tillägg i energiskattelagen som ger en enhetlig skattebefrielse för bränslen och el som förbrukas i metallurgiska processer.
Inom metallindustrin hanteras material i ugnar vid mycket höga temperaturer där det ingående materialet förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras. Utöver hanteringen i ugnar finns även behov av att värma skänkar och liknande kärl för fortsatt behandling av materialet för ytterligare förändringar av kemisk eller inre fysikalisk struktur och för att bibehålla dessa förändringar i det ingående materialet.
I energiskattelagen finns skillnader i lydelsen vad gäller skattebefrielsen för el respektive bränslen som förbrukas i en metallurgisk process. Skillnaden gäller omnämnandet av skänkar och liknande kärl samt att materialets kemiska och fysikaliska struktur ska bibehållas. Av förarbetena till bestämmelserna om skattebefrielse för bränsle och el i metallurgiska processer framgår inga skäl till att bestämmelserna utformats olika.
Bakgrunden till frågans aktualitet är att Skatteverket i sitt ställningstagande från den 18 augusti 2022 har ändrat sin uppfattning om hur skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgisk process ska tolkas. Skatteverket anser att bestämmelserna om skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgiska processer, i motsats till bränslen som förbrukas i metallurgiska processer, inte omfattar förbrukning i skänkar och liknande kärl för att bibehålla en kemisk förändring eller en förändrad inre fysikalisk struktur i det ingående materialet.
Den svenska definitionen av metallurgisk process i energiskattelagen borde vara konsekvent oavsett val av energikälla för att undvika osäkerhet i tolkningen. Den nuvarande skillnaden i beskattning mellan bränslen och el skapar ojämlika konkurrensvillkor beroende på val av energikälla och hämmar utvecklingen av fossilfria alternativ samt ökar den administrativa bördan. Diskrepansen i lagstiftningen bör åtgärdas omgående.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
