Diskriminera inte elanvändning i metallurgisk process
Bestämmelserna om skattebefrielse för bränslen och el som förbrukas i metallurgiska processer har olika lydelser, vilket innebär en ojämlik energibeskattning. Svenskt Näringsliv har tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriföreningen skickat en hemställan till regeringen med förslag på tillägg i energiskattelagen som ger en enhetlig skattebefrielse för bränslen och el som förbrukas i metallurgiska processer.
Inom metallindustrin hanteras material i ugnar vid mycket höga temperaturer där det ingående materialet förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras. Utöver hanteringen i ugnar finns även behov av att värma skänkar och liknande kärl för fortsatt behandling av materialet för ytterligare förändringar av kemisk eller inre fysikalisk struktur och för att bibehålla dessa förändringar i det ingående materialet.
I energiskattelagen finns skillnader i lydelsen vad gäller skattebefrielsen för el respektive bränslen som förbrukas i en metallurgisk process. Skillnaden gäller omnämnandet av skänkar och liknande kärl samt att materialets kemiska och fysikaliska struktur ska bibehållas. Av förarbetena till bestämmelserna om skattebefrielse för bränsle och el i metallurgiska processer framgår inga skäl till att bestämmelserna utformats olika.
Bakgrunden till frågans aktualitet är att Skatteverket i sitt ställningstagande från den 18 augusti 2022 har ändrat sin uppfattning om hur skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgisk process ska tolkas. Skatteverket anser att bestämmelserna om skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgiska processer, i motsats till bränslen som förbrukas i metallurgiska processer, inte omfattar förbrukning i skänkar och liknande kärl för att bibehålla en kemisk förändring eller en förändrad inre fysikalisk struktur i det ingående materialet.
Den svenska definitionen av metallurgisk process i energiskattelagen borde vara konsekvent oavsett val av energikälla för att undvika osäkerhet i tolkningen. Den nuvarande skillnaden i beskattning mellan bränslen och el skapar ojämlika konkurrensvillkor beroende på val av energikälla och hämmar utvecklingen av fossilfria alternativ samt ökar den administrativa bördan. Diskrepansen i lagstiftningen bör åtgärdas omgående.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
