Förstärkt FoU-avdrag – bra men glöm inte åtgärda bristerna!
I regeringens budgetproposition för 2023, som presenterades i tisdags, aviseras att FoU-avdraget ska förstärkas genom att den totala avgiftsreduceringen ska öka från 1,2 till 3 miljoner kronor per månad för ett företag eller en koncern. Det är positiva besked, men som vi har påtalat tidigare blir effekten av ett höjt avgiftstak begränsad om regelverket inte tillämpas i enlighet med sitt syfte.
FoU-avdraget innebär att företag med anställda som arbetar med kvalificerad forskning eller utveckling har möjlighet att hos Skatteverket ansöka om att få nedsättning på arbetsgivaravgiften för dessa personer. Det aviserade förslaget innebär en möjlighet att få betala lägre arbetsgivaravgifter för drygt 300 personer som har en månadslön motsvarande 50 000 kronor. Detta borde innebära att intresset för FoU-avdraget kan öka och kanske till och med göra det kraftigt.
I juni påtalade Svenskt Näringsliv i en hemställan till regeringen flera brister i hur FoU-avdraget tillämpas och efterfrågade en omgående översyn av regelverket. Bland annat lyftes att rättstillämpningen på senare tid inneburit tveksamma tolkningar, som i vissa fall saknar stöd i både lagtext och lagförarbeten. Det handlar om vad som utgör forskning och utveckling. Eftersom regelverket är förenat med flera svåra gränsdragningsfrågor som många gånger kräver särskild teknisk kompetens, föreslogs även att en utvärdering bör göras om Skatteverket är bäst lämpat att pröva vad som ska betraktas som reellt FoU-arbete eller om detta bör ligga på en annan instans. Det skulle exempelvis kunna vara Forskarskattenämnden som har särskild kompetens från såväl skatte- som forskarvärlden.
Regeringen avser att under våren 2023 presentera ett förslag till riksdagen. Det beräknas träda i kraft 1 juli 2023. Det är viktigt att regeringen inte glömmer att åtgärda de brister som näringslivet tidigare lyft. Bristerna kan inte bara kritiseras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv utan hindrar dessutom incitamentet från att tillämpas i enlighet med sitt syfte. I avvaktan på en större utredning är det önskvärt att Skatteverket anlitar teknisk kompetens för att avgöra dessa svåra gränsdragningsfrågor för att säkerställa att FoU-avdraget faktiskt främjar och inte motarbetar verklig forskning och utveckling.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
