
Dags att fixa till FoU-avdraget
I en analys gjord av Svenskt Näringsliv framkommer att skatteincitamentet för forskning och utveckling (FoU) i socialavgiftslagen (SAL) träffar betydligt snävare än vad som var syftet. Regelverket är svårtillämpbart och beviskraven alltför höga. Detta får stöd i statistik från Skatteverket som visar att utfallet blivit mycket lägre än vad regeringen förväntade sig när reglerna infördes 2014. Svenskt Näringsliv har i dag hemställt regeringen om behovet av en omgående översyn av regelverket där man särskilt bör se över definitionen av begreppet utveckling, kravet på kopplingen mellan den underliggande forskningen och utvecklingsarbetet samt om det inte är mer lämpligt att FoU-avdraget administreras i särskild ordning av personer med en annan kompetensprofil än den som finns hos Skatteverket.
Regelverket möjliggör för företag att hos Skatteverket ansöka om avdrag på arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med kvalificerad FoU. Vid införandet av reglerna var det klart att regelverket syftade till att omfatta all slags FoU-verksamhet som har ett reellt FoU-innehåll, oavsett om det t.ex. rör sig om teknik, naturvetenskap, medicin eller något annat forskningsområde. I motsats till vad som framgår av lagförarbetena avseende syftet med reglerna, har reglerna visat sig främst träffa FoU av mer traditionell karaktär. När det gäller ”nyare” utvecklingsverksamhet med avsaknad av en tydlig koppling till visst forskningsresultat eller där denna koppling är svårare att konkret bevisa, blir regelverket svårtillämpbart. Så som dagens regelverk är formulerat råder stora oklarheter i vilken FoU-verksamhet som omfattas. Exempelvis anger Skatteverket på sin hemsida att mjukvaruutveckling normalt inte är sådant FoU-arbete som omfattas av skatteincitamentet. Detta måste starkt ifrågasättas mot bakgrund av mjukvaruutvecklingens centrala roll i företagens innovationsverksamhet.
En effekt av den otydliga definitionen av FoU i lagtext och förarbeten, är enligt Svenskt Näringsliv att allt för höga beviskrav har ställts på företagen vilket medför att målsättningen med lagstiftningen inte uppnås. Detta gäller främst vid prövningen av om det arbete, för vilket yrkandet om avdrag har sin grund, är att betrakta som utveckling (1 kap. 12 § SAL). Särskilt gäller det kravet på att resultat av forskning har använts i utvecklingsarbetet.
Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att lagstiftningen är klar och tydlig utan att skapa utrymme för allvarliga gränsdragningsproblem. I majoriteten av avgöranden som finns från kammarrätten och förvaltningsrätten anser såväl Skatteverket som domstolarna att den information som inlämnats är för allmänt hållen. Här är det inte alltid lätt att följa argumentationen i domstolarnas och Skatteverkets resonemang, vilket får till effekt att företagen har svårt att bedöma hur man ska gå till väga för att stryka sin rätt till nedsättning.
Regelsystemet innebär flera bedömningar som, inte sällan, för att incitamentet ska tillämpas i enlighet med sitt syfte, lämpligen bör prövas av personer med särskild sakkunskap som normalt inte finns inom Skatteverket. Som exempel kan nämnas bedömningen huruvida arbetet med en tekniskt komplex produkt utgör utveckling som omfattas av lagen eller om den utgör sedvanlig produktutveckling som inte omfattas. Även förståelsen för den underliggande forskningens betydelse för utvecklingen kräver normalt annan kompetens än den som finns inom Skatteverket.
Ursprungligen var det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgiften 230 000 kr per månad och koncern och avsåg att särskilt träffa små och medelstora företag som ansågs i synnerhet drabbas av höga kapitalkostnader för att finansiera sina FoU-projekt. Sedan införandet av reglerna har avdragsutrymmet höjts vid två tillfällen. Sedan den 1 juli 2021 gäller ett tak på 600 000 kr (i praktiken 1 225 652 kr) per månad och koncern. Svenskt Näringsliv ser positivt på höjningen av avdragsutrymmet men menar att effekten av de införda incitamenten blir begränsad om regelverket inte fungerar i enlighet med sitt syfte och uppmanar därför regeringen att omgående se över oklarheterna i dagens system.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar....
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.