Dags att fixa till FoU-avdraget
I en analys gjord av Svenskt Näringsliv framkommer att skatteincitamentet för forskning och utveckling (FoU) i socialavgiftslagen (SAL) träffar betydligt snävare än vad som var syftet. Regelverket är svårtillämpbart och beviskraven alltför höga. Detta får stöd i statistik från Skatteverket som visar att utfallet blivit mycket lägre än vad regeringen förväntade sig när reglerna infördes 2014. Svenskt Näringsliv har i dag hemställt regeringen om behovet av en omgående översyn av regelverket där man särskilt bör se över definitionen av begreppet utveckling, kravet på kopplingen mellan den underliggande forskningen och utvecklingsarbetet samt om det inte är mer lämpligt att FoU-avdraget administreras i särskild ordning av personer med en annan kompetensprofil än den som finns hos Skatteverket.
Regelverket möjliggör för företag att hos Skatteverket ansöka om avdrag på arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med kvalificerad FoU. Vid införandet av reglerna var det klart att regelverket syftade till att omfatta all slags FoU-verksamhet som har ett reellt FoU-innehåll, oavsett om det t.ex. rör sig om teknik, naturvetenskap, medicin eller något annat forskningsområde. I motsats till vad som framgår av lagförarbetena avseende syftet med reglerna, har reglerna visat sig främst träffa FoU av mer traditionell karaktär. När det gäller ”nyare” utvecklingsverksamhet med avsaknad av en tydlig koppling till visst forskningsresultat eller där denna koppling är svårare att konkret bevisa, blir regelverket svårtillämpbart. Så som dagens regelverk är formulerat råder stora oklarheter i vilken FoU-verksamhet som omfattas. Exempelvis anger Skatteverket på sin hemsida att mjukvaruutveckling normalt inte är sådant FoU-arbete som omfattas av skatteincitamentet. Detta måste starkt ifrågasättas mot bakgrund av mjukvaruutvecklingens centrala roll i företagens innovationsverksamhet.
En effekt av den otydliga definitionen av FoU i lagtext och förarbeten, är enligt Svenskt Näringsliv att allt för höga beviskrav har ställts på företagen vilket medför att målsättningen med lagstiftningen inte uppnås. Detta gäller främst vid prövningen av om det arbete, för vilket yrkandet om avdrag har sin grund, är att betrakta som utveckling (1 kap. 12 § SAL). Särskilt gäller det kravet på att resultat av forskning har använts i utvecklingsarbetet.
Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att lagstiftningen är klar och tydlig utan att skapa utrymme för allvarliga gränsdragningsproblem. I majoriteten av avgöranden som finns från kammarrätten och förvaltningsrätten anser såväl Skatteverket som domstolarna att den information som inlämnats är för allmänt hållen. Här är det inte alltid lätt att följa argumentationen i domstolarnas och Skatteverkets resonemang, vilket får till effekt att företagen har svårt att bedöma hur man ska gå till väga för att stryka sin rätt till nedsättning.
Regelsystemet innebär flera bedömningar som, inte sällan, för att incitamentet ska tillämpas i enlighet med sitt syfte, lämpligen bör prövas av personer med särskild sakkunskap som normalt inte finns inom Skatteverket. Som exempel kan nämnas bedömningen huruvida arbetet med en tekniskt komplex produkt utgör utveckling som omfattas av lagen eller om den utgör sedvanlig produktutveckling som inte omfattas. Även förståelsen för den underliggande forskningens betydelse för utvecklingen kräver normalt annan kompetens än den som finns inom Skatteverket.
Ursprungligen var det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgiften 230 000 kr per månad och koncern och avsåg att särskilt träffa små och medelstora företag som ansågs i synnerhet drabbas av höga kapitalkostnader för att finansiera sina FoU-projekt. Sedan införandet av reglerna har avdragsutrymmet höjts vid två tillfällen. Sedan den 1 juli 2021 gäller ett tak på 600 000 kr (i praktiken 1 225 652 kr) per månad och koncern. Svenskt Näringsliv ser positivt på höjningen av avdragsutrymmet men menar att effekten av de införda incitamenten blir begränsad om regelverket inte fungerar i enlighet med sitt syfte och uppmanar därför regeringen att omgående se över oklarheterna i dagens system.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...