
Dags att fixa till FoU-avdraget
I en analys gjord av Svenskt Näringsliv framkommer att skatteincitamentet för forskning och utveckling (FoU) i socialavgiftslagen (SAL) träffar betydligt snävare än vad som var syftet. Regelverket är svårtillämpbart och beviskraven alltför höga. Detta får stöd i statistik från Skatteverket som visar att utfallet blivit mycket lägre än vad regeringen förväntade sig när reglerna infördes 2014. Svenskt Näringsliv har i dag hemställt regeringen om behovet av en omgående översyn av regelverket där man särskilt bör se över definitionen av begreppet utveckling, kravet på kopplingen mellan den underliggande forskningen och utvecklingsarbetet samt om det inte är mer lämpligt att FoU-avdraget administreras i särskild ordning av personer med en annan kompetensprofil än den som finns hos Skatteverket.
Regelverket möjliggör för företag att hos Skatteverket ansöka om avdrag på arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med kvalificerad FoU. Vid införandet av reglerna var det klart att regelverket syftade till att omfatta all slags FoU-verksamhet som har ett reellt FoU-innehåll, oavsett om det t.ex. rör sig om teknik, naturvetenskap, medicin eller något annat forskningsområde. I motsats till vad som framgår av lagförarbetena avseende syftet med reglerna, har reglerna visat sig främst träffa FoU av mer traditionell karaktär. När det gäller ”nyare” utvecklingsverksamhet med avsaknad av en tydlig koppling till visst forskningsresultat eller där denna koppling är svårare att konkret bevisa, blir regelverket svårtillämpbart. Så som dagens regelverk är formulerat råder stora oklarheter i vilken FoU-verksamhet som omfattas. Exempelvis anger Skatteverket på sin hemsida att mjukvaruutveckling normalt inte är sådant FoU-arbete som omfattas av skatteincitamentet. Detta måste starkt ifrågasättas mot bakgrund av mjukvaruutvecklingens centrala roll i företagens innovationsverksamhet.
En effekt av den otydliga definitionen av FoU i lagtext och förarbeten, är enligt Svenskt Näringsliv att allt för höga beviskrav har ställts på företagen vilket medför att målsättningen med lagstiftningen inte uppnås. Detta gäller främst vid prövningen av om det arbete, för vilket yrkandet om avdrag har sin grund, är att betrakta som utveckling (1 kap. 12 § SAL). Särskilt gäller det kravet på att resultat av forskning har använts i utvecklingsarbetet.
Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att lagstiftningen är klar och tydlig utan att skapa utrymme för allvarliga gränsdragningsproblem. I majoriteten av avgöranden som finns från kammarrätten och förvaltningsrätten anser såväl Skatteverket som domstolarna att den information som inlämnats är för allmänt hållen. Här är det inte alltid lätt att följa argumentationen i domstolarnas och Skatteverkets resonemang, vilket får till effekt att företagen har svårt att bedöma hur man ska gå till väga för att stryka sin rätt till nedsättning.
Regelsystemet innebär flera bedömningar som, inte sällan, för att incitamentet ska tillämpas i enlighet med sitt syfte, lämpligen bör prövas av personer med särskild sakkunskap som normalt inte finns inom Skatteverket. Som exempel kan nämnas bedömningen huruvida arbetet med en tekniskt komplex produkt utgör utveckling som omfattas av lagen eller om den utgör sedvanlig produktutveckling som inte omfattas. Även förståelsen för den underliggande forskningens betydelse för utvecklingen kräver normalt annan kompetens än den som finns inom Skatteverket.
Ursprungligen var det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgiften 230 000 kr per månad och koncern och avsåg att särskilt träffa små och medelstora företag som ansågs i synnerhet drabbas av höga kapitalkostnader för att finansiera sina FoU-projekt. Sedan införandet av reglerna har avdragsutrymmet höjts vid två tillfällen. Sedan den 1 juli 2021 gäller ett tak på 600 000 kr (i praktiken 1 225 652 kr) per månad och koncern. Svenskt Näringsliv ser positivt på höjningen av avdragsutrymmet men menar att effekten av de införda incitamenten blir begränsad om regelverket inte fungerar i enlighet med sitt syfte och uppmanar därför regeringen att omgående se över oklarheterna i dagens system.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.