25 % dyrare import gör knappast Sverige attraktivt som investeringsland
”Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i” uttrycker utrikeshandelsminister Anna Hallberg och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på DI debatt den 20 juni i samband med Sveriges första investeringskonferens någonsin: Join Sweden Summit. Vi kan inte annat än helt hålla med om denna vision men blir samtidigt mycket frustrerade att vi inte fått någon återkoppling från regeringen kring problemen med importmomsen. Ett problem där samsyn finns med Skatteverket och enkel lösning utan kostnad har presenterats (2019 respektive 2021).
Problemet kan kortfattat förklaras enligt följande. Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från ett land utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses den som äger varan vara importör och kan också dra av momsen. Vid minsta fel eller misstag i tullhanteringen anses dock den som har gjort fel, vanligtvis transportören, skyldig att betala importmoms. Om denna person inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att denna person varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till varuägaren. Importen blir således 25 procent dyrare. Staten får in mer moms än vad som är syftet med reglerna och företagen får stå för notan.
Eftersom Sverige har en av världens högsta momsskattesatser (25 procent) blir detta extra kännbart. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. ”Straffet” kvarstår oförändrat. Konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna undviker denna inlåsningseffekt varför tillämpningen skadar Sveriges internationella handel och effektivt motarbetar den vision som våra ministrar så högtidligt ger uttryck för i debattartikeln.
Det är dags att gå från ord till handling och fixa till importmomsen.
Robert Lönn & Anna Sandberg Nilsson
Åtgärda inlåsningseffekten av importmoms (svensktnaringsliv.se)
Samsyn med Skatteverket – men kommer regeringen agera? (svensktnaringsliv.se)
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Sofia Bildstein-Hagberg
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Johan Fall
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Anna Sandberg Nilsson
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?
De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
- Anders Ydstedt
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren