25 % dyrare import gör knappast Sverige attraktivt som investeringsland
”Sverige ska vara världens mest attraktiva land att investera i” uttrycker utrikeshandelsminister Anna Hallberg och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på DI debatt den 20 juni i samband med Sveriges första investeringskonferens någonsin: Join Sweden Summit. Vi kan inte annat än helt hålla med om denna vision men blir samtidigt mycket frustrerade att vi inte fått någon återkoppling från regeringen kring problemen med importmomsen. Ett problem där samsyn finns med Skatteverket och enkel lösning utan kostnad har presenterats (2019 respektive 2021).
Problemet kan kortfattat förklaras enligt följande. Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från ett land utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses den som äger varan vara importör och kan också dra av momsen. Vid minsta fel eller misstag i tullhanteringen anses dock den som har gjort fel, vanligtvis transportören, skyldig att betala importmoms. Om denna person inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att denna person varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till varuägaren. Importen blir således 25 procent dyrare. Staten får in mer moms än vad som är syftet med reglerna och företagen får stå för notan.
Eftersom Sverige har en av världens högsta momsskattesatser (25 procent) blir detta extra kännbart. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. ”Straffet” kvarstår oförändrat. Konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna undviker denna inlåsningseffekt varför tillämpningen skadar Sveriges internationella handel och effektivt motarbetar den vision som våra ministrar så högtidligt ger uttryck för i debattartikeln.
Det är dags att gå från ord till handling och fixa till importmomsen.
Robert Lönn & Anna Sandberg Nilsson
Åtgärda inlåsningseffekten av importmoms (svensktnaringsliv.se)
Samsyn med Skatteverket – men kommer regeringen agera? (svensktnaringsliv.se)
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...