
Samsyn med Skatteverket – men kommer regeringen agera?
I lördagens SvD skrev vi tillsammans med flera andra organisationer och handelskamrar om Sveriges oskäliga hantering av importmoms och behovet av lagändring. I går kväll meddelade Skatteverket att de håller med.
Problematiken kan kortfattat förklaras enligt följande. Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från ett land utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses den som äger varan vara importör och kan också dra av momsen. Vid minsta fel eller misstag i tullhanteringen anses dock den som har gjort fel, vanligtvis transportören, skyldig att betala importmoms. Om denna person inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att denna person varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till varuägaren. Importen blir således 25 procent dyrare.
Följden blir att staten får in mer moms än vad som är syftet med momssystemet och företagen får stå för notan. Eftersom Sverige dessutom har en av världens högsta momsskattesatser (25 procent) blir detta extra kännbart. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. ”Straffet” kvarstår oförändrat.
Det är naturligtvis viktigt att fusk och fel beivras – vi har länge uttryck önskemål om fler och bättre kontroller. Sanktioner för fusk, fel och misstag måste dock under alla omständigheter vara proportionerliga. I dag används moms, i strid med sitt syfte, som ett straff oavsett uppsåt, belopp, vem som upptäcker felet eller om det ens föreligger risk för skattebortfall. Ofta till enorma belopp som kan äventyra det drabbade företagets hela existens.
Trots att såväl tull- som momsreglerna ska vara harmoniserade inom EU är Sverige, oss veterligen, ensamma om denna tolkning. Konkurrerande länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna tillämpar reglerna så att denna inlåsningseffekt aldrig uppstår. Vi har i ljuset av detta fått tydliga signaler om att detta påverkar vår internationella handel negativt. Med tanke på att Storbritannien inte längre tillhör EU riskerar problemet att bli än värre under året.
Efter Skatteverkets tydliga besked i SvD ligger nu bollen hos regeringen, som har erhållit ett färdigt förslag från oss på lösning. Att försvara dessa effekter genom att inte göra något alls vore oacceptabelt.
Erik Blomquist Robert Lönn
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...