
Samsyn med Skatteverket – men kommer regeringen agera?
I lördagens SvD skrev vi tillsammans med flera andra organisationer och handelskamrar om Sveriges oskäliga hantering av importmoms och behovet av lagändring. I går kväll meddelade Skatteverket att de håller med.
Problematiken kan kortfattat förklaras enligt följande. Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från ett land utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses den som äger varan vara importör och kan också dra av momsen. Vid minsta fel eller misstag i tullhanteringen anses dock den som har gjort fel, vanligtvis transportören, skyldig att betala importmoms. Om denna person inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att denna person varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till varuägaren. Importen blir således 25 procent dyrare.
Följden blir att staten får in mer moms än vad som är syftet med momssystemet och företagen får stå för notan. Eftersom Sverige dessutom har en av världens högsta momsskattesatser (25 procent) blir detta extra kännbart. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. ”Straffet” kvarstår oförändrat.
Det är naturligtvis viktigt att fusk och fel beivras – vi har länge uttryck önskemål om fler och bättre kontroller. Sanktioner för fusk, fel och misstag måste dock under alla omständigheter vara proportionerliga. I dag används moms, i strid med sitt syfte, som ett straff oavsett uppsåt, belopp, vem som upptäcker felet eller om det ens föreligger risk för skattebortfall. Ofta till enorma belopp som kan äventyra det drabbade företagets hela existens.
Trots att såväl tull- som momsreglerna ska vara harmoniserade inom EU är Sverige, oss veterligen, ensamma om denna tolkning. Konkurrerande länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna tillämpar reglerna så att denna inlåsningseffekt aldrig uppstår. Vi har i ljuset av detta fått tydliga signaler om att detta påverkar vår internationella handel negativt. Med tanke på att Storbritannien inte längre tillhör EU riskerar problemet att bli än värre under året.
Efter Skatteverkets tydliga besked i SvD ligger nu bollen hos regeringen, som har erhållit ett färdigt förslag från oss på lösning. Att försvara dessa effekter genom att inte göra något alls vore oacceptabelt.
Erik Blomquist Robert Lönn
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...