Sagan om Pomperipossa – alltjämt relevant
Idag den 10 mars är det exakt 45 år sedan Astrid Lindgren publicerade Pomperipossa i Monismanien. I denna satiriska saga avslöjade Astrid Lindgren att hon upptäckt att hon som egenföretagare betalade 102 procent i marginalskatt 1976. Ju mer hon tjänade desto högre skatt.
Den höga marginalskatten för egenföretagare var ett resultat av Hagauppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet 1975 där inkomstskatten sänktes på låga löner samtidigt som arbetsgivaravgifterna höjdes.
Inledningsvis svarade finansminister Gunnar Sträng att det inte fanns något som heter marginalskatt. I kammaren sa Sträng att ”Berätta sagor kan fru Lindgren, men räkna kan hon inte.”. Astrid Lindgren stal repliken och svarade: ”Att berätta sagor har Sträng alltid varit duktig på, men räkna har han inte lärt sig, det vore bättre om vi bytte jobb.”
Under 1970-talet kunde marginalskatten på arbete nå upp till 90 procent. Först 1981 sänktes marginalskatten samtidigt som förmånliga avdragsmöjligheter för lån på bostad begränsades. 1991 sänktes marginalskatten ytterligare till maximalt 50 procent (exklusive arbetsgivaravgifter) i samband med ”århundradets skattereform” men bara ett par år senare infördes en tillfällig värnskatt på ytterligare fem procentenheter. Det var först förra året som värnskatten avskaffades men Sverige har fortfarande en hög marginalskatt i jämförelse med andra länder. Den högsta svenska marginalskatten som är 55,5 procent* (exklusive arbetsgivaravgifter), innebär bland annat att ett företag som ska kompensera en medarbetare som flyttar från Lettland till Sverige för svenska skatter och minskad köpkraft måste betala 66 000 kronor i månaden. Sannolikt är tyvärr inte den sista sagan om svenska marginalskatter skriven än.
*genomsnittlig kommunalskatt och begravningsavgift 32,5 procent + statlig skatt 20 procent + avtrappad jobbskatteavdrag 3 procent.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
