Åtgärda inlåsningseffekten av importmoms
Ett företag som bedriver momspliktig verksamhet har som huvudregel avdrags- eller återbetalningsrätt för moms på sina inköp och importer.
Den svenska tillämpningen av avdragsrätt för importmoms vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen innebär dock att moms inte blir avdragsgill eller återbetalningsbar. Det uppkommer en inlåsningseffekt av importmomsen. Detta trots att grunden för momssystemet är att momsen inte ska vara en kostnad för företagen utan ska bäras av slutkonsumenten.
Ett fall där inlåsningseffekten av importmoms uppkommer är när en lastbil av misstag passerar svensk gräns vid import från Norge utan att nödvändiga tullformaliteter är avklarade. Inlåsningen kan inte heller undanröjas genom att t.ex. backa lastbilen för att försöka läka misstaget. Vidare uppkommer inlåsningseffekten vid exempelvis en lagerdifferens på tullager eller brister i tullhantering vid andra tullförfaranden så som transitering av varor under tullövervakning. Gemensamt för dessa misstag är att det ofta handlar om förbiseenden och misstagen är dessutom något som företagen själva upplyser om.
Vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen kan Tullverket med stöd av tullagstiftningen bestämma vem som ska vara betalningsskyldig (gäldenär) för en import och därmed frångå en eventuell importdeklaration. Vanligtvis blir den som orsakat den bristande efterlevnaden, exempelvis ett transportföretag, gäldenär och därmed skattskyldig för importmomsen. Oavsett om det är företagen eller Tullverket som upptäcker den bristande efterlevnaden.
När varken den felande parten eller varuägaren beviljas avdrag eller återbetalning av importmomsen leder det till betydande ekonomiska konsekvenser för de inblandade företagen. Konsekvensen blir att ett misstag i tullhanteringen i Sverige kan äventyra ett företags existens. I flera fall har exempelvis transportbolag blivit debiterade miljonbelopp i importmoms, vilket får stor påverkan i en bransch med hård konkurrens och små marginaler.
I andra EU-länder kan liknande brister läkas och inlåsning av momsen uppkommer inte där. I exempelvis Danmark kan importmomsen vidarefaktureras till varuägaren som har avdragsrätt på motsvarande sätt som andra importer till verksamheten.
Dagens konsekvenser är oproportionerliga och strider mot momsens syfte och ändamål. Problemet med tillämpningen av nuvarande svenska regler ökar i takt med den ökande handeln. Det är därför angeläget att den inlåsningseffekt av importmoms som finns i nuvarande tillämpning åtgärdas så att konkurrenskraftiga villkor på detta område kan säkerställas för företagande och jobb i Sverige. Mot bakgrund av detta har Svenskt Näringsliv skickat en hemställan till regeringen om tillägg i mervärdesskattelagen som ska åtgärda problemet med inlåsningseffekten av importmoms.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
