Gör kostnadsdelning möjlig för internmoms

Kan två eller flera föreningar dela på resurser genom kanslisamverkan utan administrativa pålagor som momsregistrering och extra momskostnader? Det har visat sig svårt trots att EU-regler ger stöd för sådana behov. Aktörer inom ideella sfären t.ex. branschföreningar och förbund behöver kunna samverka och kostnadsdela. Vid ett PwC-seminarium i Almedalen i somras påtalades detta behov även av Riksidrottsförbundet, Svenska Kyrkan och Studieförbunden.

Svenskt Näringsliv föreslår i ett lagändringsförslag att momsmässig kostnadsdelning görs möjligt. Grant Thornton har i en rapport kartlagt problem, behov, gällande svensk och EU-rätt samt utformat ett förslag till ny lagtext. Av denna rapport framgår att stöd finns i EU-rätten men att en översyn behövs av 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen. Motsvarande regel i EU:s momsdirektiv finns i artikel 132.1 f. Den svenska undantagsregeln tillämpas i dagsläget i det närmaste inte alls. Anledningen är en för snäv implementering av direktivbestämmelsen och en begränsad tillämpning. Både Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen har också identifierat denna problematik.

Det svenska undantaget skulle, rätt utformat, kunna komplettera andra momsregler för att förhindra att en momsregistrering och momsdebitering måste ske på grund av vidarefakturering och kostnadsdelning. Behov av olika åtgärder för att hålla små aktörer utanför momssystemet återfinns även i EU:s momsreform. Skälet är att momsens fullgörandekostnader slår hårdare mot små aktörer än mot stora (SKV 2006:3).

Aktörer inom ideella sfären är normalt inte skattskyldiga till moms och kan inte göra momsavdrag på sina inköp utan måste, precis som en konsument, bära momsen som kostnad. Det aktuella förslaget förändrar inte detta faktum utan inriktar sig på att undanta från moms egenproducerade tjänster när t.ex. kanslipersonal delas av olika föreningar. I dagsläget har aktörer inom den ideella sfären svårigheter att bygga upp egna kanslier med all den kompetens som krävs för att följa gällande regelverk och utföra föreningens administration. Oavsett om föreningen är liten eller stor är kraven desamma och det är nödvändigt med kanslisamverkan i olika omfattning. Det momsmässiga problemet med sådan samverkan är att den orsakar en ökad momskostnad med 25 % och administrativa krav med momsregistrering och momsredovisning. I praktiken blir det därför ofta omöjligt att kostnadsdela.

Befintligt undantag i momslagen är i sin nuvarande utformning, i stort sett, verkningslöst trots att så stora behov finns. Momslagen måste ändras och en utgångspunkt för ett sådan arbete kan vara förslaget i Grant Thorntons rapport. Detta förslag har utgått från direktivet samt tagit inspiration från den danska utformningen av motsvarande regel.