Höjningen av drivmedelsskatten rullar på trots förslag om sänkning
I promemorian ”Sänkt skatt på drivmedel” föreslår regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att skatten på bensin, inklusive moms, ska sänkas med 16,25 öre per liter bensin och 12,6 öre per liter diesel. Sänkningen görs för att kompensera för kravet på högre reduktionsnivåer inom reduktionsplikten som införs den 1 januari 2020 och som förmodas innebära en höjning av priset vid pump på grund av högre andel biodrivmedel i bensin och diesel.
Den föreslagna sänkningen äts dock upp av att såväl KPI-uppräkningen som tillägget till denna uppräkning på ytterligare två procentenheter återinförs efter att Moderaterna och Kristdemokraterna fryst dessa indexeringar från den 1 juli och fram till 31 december 2019. Den sammanlagda effekten blir att skatten på bensin ökar med 15 öre per liter bensin och skatten på diesel höjs med 10,25 öre per liter från den 1 januari 2020.
Svenskt Näringsliv är och var mycket kritisk vid införandet av överindexeringen, dvs. tillägget om två procentenheter utöver KPI. Skälen till detta är flera.
Det är anmärkningsvärt att det etablerats ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut.
Ett starkt vägande skäl till ett direkt avskaffande av överindexeringen är att Sverige numera har en reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större och större andel biobränslen i fossila drivmedel. Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel. Eftersom reduktionsplikten i sig ökar incitamenten för omvandling kan indexmodellen och dess styreffekt inte längre motiveras.
Utöver de totala skattehöjningarna på bensin och diesel finns en uppbar risk att drivmedelsbolagen behöver höja priserna med på grund av ökade kostnader för att efterleva kravet på en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Kostnaden för mobilitet ser ut att öka under nästa år med exempelvis högre skatt på drivmedel och en höjning av fordonsskatten för de flesta bilar. Sammantaget riskerar detta leda till att kostnaderna ökar för transporter generellt och därmed få negativa effekter på företagens konkonkurrenskraft och Sveriges tillväxt och sysselsättning.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
