Avskaffa flygskatten – den vingklipper svensk konkurrenskraft och dess miljöskäl flyger inte
Regeringen har remitterat förslag om att halvera flygskatten från den 1 januari 2025. Svenskt Näringsliv har lämnat remissvar och välkomnar förslaget men vidhåller att skatten aldrig borde ha införts och därför bör avskaffas.
Skatten är en dysfunktionellt utformad miljöskatt, ett slag i luften, som inte ger incitament till ökad energieffektivitet eller minskad användning av fossila bränslen då skatten inte beaktar flygplanens skillnader i miljöpåverkan avseende utsläpp. Skatter som införts med miljöargument måste vara ändamålsenliga och ha avsedd styreffekt. Mot bakgrund av detta är det viktigt att regeringen, i syfte att upprätta tilltron till miljöskatter, rensar i styrmedelsfloran och avskaffar skatter som har införts med miljöargument men som har begränsad effekt eller helt saknar miljöstyrning. Flygskatten är exempel på en fiskal skatt som införts med miljömotiv och som bör avskaffas snarast på grund av bristande funktionalitet och miljöstyrning samt att EU nu beslutat om verkningsfulla åtgärder i form utsläppshandel och inblandning av hållbara flygbränslen.
Svenskt Näringsliv delar analysen i regeringens förslag att flygskatten, utöver sin bristande funktion som miljöstyrmedel, är negativ för det svenska flygets konkurrenskraft. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att det bedöms som lämpligare att sänka skatten som införts som en miljöskatt, jämfört med att avskaffa skatten, med hänvisning till de skatteintäkter som flygskatten ger.
Att ta steget fullt ut och avskaffa flygskatten skulle ytterligare stärka konkurrenskraften för svenska flygplatser och flygföretag, samt bidra till förbättrad tillgänglighet vilket är viktigt för näringslivet. Vidare skulle ett avskaffande innebära att den administrativa bördan minskar för såväl berörda företag som myndigheter.
Det är dags att visa politisk handlingskraft och avskaffa flygskatten, en skatt som vingklipper svensk konkurrenskraft och som införts med miljöskäl som inte flyger.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...