Avskaffa flygskatten – den vingklipper svensk konkurrenskraft och dess miljöskäl flyger inte
Regeringen har remitterat förslag om att halvera flygskatten från den 1 januari 2025. Svenskt Näringsliv har lämnat remissvar och välkomnar förslaget men vidhåller att skatten aldrig borde ha införts och därför bör avskaffas.
Skatten är en dysfunktionellt utformad miljöskatt, ett slag i luften, som inte ger incitament till ökad energieffektivitet eller minskad användning av fossila bränslen då skatten inte beaktar flygplanens skillnader i miljöpåverkan avseende utsläpp. Skatter som införts med miljöargument måste vara ändamålsenliga och ha avsedd styreffekt. Mot bakgrund av detta är det viktigt att regeringen, i syfte att upprätta tilltron till miljöskatter, rensar i styrmedelsfloran och avskaffar skatter som har införts med miljöargument men som har begränsad effekt eller helt saknar miljöstyrning. Flygskatten är exempel på en fiskal skatt som införts med miljömotiv och som bör avskaffas snarast på grund av bristande funktionalitet och miljöstyrning samt att EU nu beslutat om verkningsfulla åtgärder i form utsläppshandel och inblandning av hållbara flygbränslen.
Svenskt Näringsliv delar analysen i regeringens förslag att flygskatten, utöver sin bristande funktion som miljöstyrmedel, är negativ för det svenska flygets konkurrenskraft. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att det bedöms som lämpligare att sänka skatten som införts som en miljöskatt, jämfört med att avskaffa skatten, med hänvisning till de skatteintäkter som flygskatten ger.
Att ta steget fullt ut och avskaffa flygskatten skulle ytterligare stärka konkurrenskraften för svenska flygplatser och flygföretag, samt bidra till förbättrad tillgänglighet vilket är viktigt för näringslivet. Vidare skulle ett avskaffande innebära att den administrativa bördan minskar för såväl berörda företag som myndigheter.
Det är dags att visa politisk handlingskraft och avskaffa flygskatten, en skatt som vingklipper svensk konkurrenskraft och som införts med miljöskäl som inte flyger.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
