Skattekontroll & regelförenkling hör ihop
Momsfusk & bedrägerier måste bekämpas, det är vi alla överens om. Att regelförenkling borde vara en självklar del för förbättrad skattekontroll som bekämpar bedrägerier finns det säkert delade meningar om. Jag menar att skattekontroll och regelförenkling hör ihop.
Nyligen publicerades SOU 2024:32 om åtgärder mot momsbedrägerier. Utredningen föreslår bland annat
- Att Skatteverket stärker kontrollen vid momsregistrering genom möjlighet till föreläggande om uppgifter, att begära personlig inställelse samt identitetskontroller.
- Att utveckla systemen så att VAT-numret (momsregistreringsnumret) kan visas som ogiltigt i EU:s VIES-system (VAT Information Exchange System) om det är sannolikt att numret används, eller kommer att användas, för momsbedrägerier vid EU-handel och
- Att Skatteverket får större möjligheter att avregistrera eller neka momsregistrering i samband med momsbedrägerier.
I ett särskilt yttrande (s. 289) delar jag utredningens bedömning om dessa åtgärder men påtalar att betydelsen inte får övervärderas. Jag tar vidare upp behov av kraftfulla förenklingar och kopplingen till skattekontrollen. Aktörer med avsikt att göra momsbedrägerier är inlästa på och utnyttjar komplicerade momsregler. De har ofta förmågan att gömma sig i snåriga regler utan att göra formella fel i moms-rapporteringen om bedrägerier är deras huvudsyssla. Sverige har varit utsatt för moms-karuseller under en tid där Skatteverket medger att kontrollen nått bottennivåer och med problem att behålla och upprätthålla kompetensen. Exempelvis anges i Skatteverkets budgetunderlag 2024-2026 (s. 6) att ”Inom beskattningsverksamheten har kontrollnivåerna minskat på grund av att vi har behövt prioritera andra arbetsuppgifter. Det gör att vi närmar oss kontrollnivåer som inte är rimliga för att kunna bibehålla förtroendet och minska skattefelet”.
Näringslivet har påtalat behov av många moms-reformer under det senaste decenniet. Förenklingar kan frigöra resurser inte bara hos företag och domstolar utan även hos Skatteverket som kan utöka kontrollen.
Sammanfattningsvis anser jag att utöver utredningens förslag behövs en bredare kartläggning av bedrägerier och skatteundandragande, en ökad och skarpare kontroll, ökad kunskap om moms, ökad kunskap om företagande, förbättrad digital samverkan, identifiering och användning av skarpa digitala verktyg samt kraftfulla förenklingsåtgärder. Detta för att bättre kunna identifiera avvikelser som kan innebära bedrägerier.
Dagens mervärdesskattelag med sammanlagt över 760 paragrafer är farligt komplicerad och innebär att företag, Skatteverk och domstolar lägger resurserna på helt fel saker.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
