Förenkla momsupplagen genom en samordning med punktskatteupplagen
Svenskt Näringsliv har i dag hemställt om att regeringen ska förenkla administrationen för momsupplag genom att synkronisera med reglerna för punktskatteupplag.
Ett av Skatteverket godkänt lager för punktskattskattepliktiga varor utgör vanligtvis både ett punktskatteupplag och ett momsupplag. Det möjliggör att en punktskattepliktig vara kan hanteras under skatteuppskov för såväl punktskatt som moms. Den svenska momslagen saknar dock flera av de varor som omfattas av uppskovsreglerna i lagen om skatt på energi (se KN-nummer nedan). Detta leder till att tidpunkten för när energiskatt ska betalas skiljer sig från tidpunkten för när moms ska betalas. Utöver ökad administration innebär den nuvarande lagstiftningen att det även uppkommer en risk för att en upplagshavare gör fel på grund av den olikformade skattehanteringen.
Det saknas skäl till att energiskatt och moms för varor med KN-nummer 1516-1518 och 2707 10, 2707 20, 2707 30 och 2707 50 ska betalas vid olika tidpunkter. Det finns inte heller någon begränsning i EU:s momsdirektiv vad avser vilka varor som får undantas från beskattning med anledning av skatteuppskov i nämnt avseende. Det innebär att Sverige har rådighet att lösa diskrepansen och därmed minska den administrativa bördan för företag som hanterar aktuella varor i skatteupplag.
Svenskt Näringsliv har under lång tid föreslagit regelförenklingar på skatte- och redovisningsområdet till tidigare regeringar. Tyvärr tycks den politiska viljan att förenkla hittills ha varit begränsad trots att det finns konkreta och färdiga lagtextförslag som löser problem som hämmar närings- och föreningslivet med negativa effekter på hela samhället.
Momsen är ett komplicerat regelverk som ger hög regelbörda och administrativa kostnader för företagen som agerar som en oavlönad uppbördsman åt staten. Många momsreformer är möjliga och en viktig förenkling avser varor i upplag.
Det är dags att visa politisk vilja och handlingskraft - förenkla för momsupplagen.
Anna Sandberg Nilsson och Robert Lönn
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...