Skellefteå har högst självförsörjning i länet
Skellefteå är den kommun i Västerbotten där störst andel av befolkningen försörjer sig själv genom arbete. Enligt siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram är 78,6 procent av befolkningen i Skellefteå självförsörjande. Kommunen har därmed högst självförsörjningsgrad i Västerbottens län.
– Det är till stora delar det lokala och regionala näringslivets förtjänst att Skellefteå ligger så bra till. Den höga graden av självförsörjning ger bättre förutsättningar för satsningar på till exempel barnomsorg, skola och äldrevård. Men det innebär också att fler invånarna i Skellefteå är delaktiga i samhället och har den självkänsla som en egen försörjning ger, säger Mats Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Västerbotten.
Rikssnittet för självförsörjning ligger på 75,1 procent. För hela Västerbottens län är snittet 77,2 procent.
Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande.
– Det är oerhört angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Dagens utanförskap existerar dessutom parallellt med en kompetenskris i näringslivet. Därför måste det löna sig både att arbeta och att anställa, vilket kräver insatser både nationellt och kommunalt, säger Mats Andersson.
När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder).
I Västerbotten är den kostnaden närmare 10,5 miljarder kronor per år. En besparing på 20 procent skulle räcka till 13 000 förskoleplatser eller 4 500 undersköterskor i hemtjänsten.
Så har Svenskt Näringsliv beräknat självförsörjningsgrad
För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande. Samma uträkning har gjorts på läns och kommunal nivå.
För mer information om självförsörjning och det fullständiga resultatet för övriga kommuner i Sverige, se www.svensktnaringsliv.se/utanforskap
Självförsörjning i Västerbottens län
| Kommun | Antal självförsörjande | Antal inte självförsörjande | Andel självförsörjande |
|---|---|---|---|
| Skellefteå | 29 030 | 7 900 | 78,6 % |
| Malå | 1 139 | 312 | 78,5 % |
| Vännäs | 3 418 | 979 | 77,7 % |
| Umeå | 50 507 | 15 008 | 77,1 % |
| Robertsfors | 2 519 | 752 | 77,0 % |
| Sorsele | 934 | 288 | 76,4 % |
| Vindeln | 1 945 | 616 | 75,9 % |
| Storuman | 2 157 | 684 | 75,9 % |
| Lycksele | 4 632 | 1 474 | 75,9 % |
| Dorotea | 902 | 290 | 75,7 % |
| Norsjö | 1 440 | 465 | 75,6 % |
| Nordmaling | 2596 | 849 | 75,4 % |
| Bjurholm | 826 | 279 | 74,8 % |
| Vilhelmina | 2 438 | 853 | 74,1 % |
| Åsele | 950 | 372 | 71,9 % |
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
