Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo

Utanförskapet är Sveriges största utmaning

Sverige har ett stort utanförskap. Det handlar om över 1,3 miljoner svenskar som inte försörjer sig själva. Samtidigt har coronakrisen övergått till en omfattande kompetenskris med företag som inte hittar människor med rätt utbildning att anställa. Nu krävs en offensiv företagarpolitik för att fler ska komma i arbete.

I Sverige är bara 4 miljoner helt självförsörjande. Att så få ska bära hela försörjningsbördan och betala för allas gemensamma kostnader är en ekvation som inte går ihop.

Utanförskapet gör att Sverige utvecklas åt fel håll på många plan, men om vi lyckas vända utvecklingen frigörs enorma resurser för människor, företagen och samhället.

Inför valet 2022 krävs därför att alla krafter mobiliseras för att bryta utanförskapet och skapa förutsättningar för företagen att växa och skapa nya arbeten.

Ett växande Sverige. Det börjar med företagen. 

I Sverige är bara 4 miljoner helt självförsörjande

Med andra ord står endast fyra av landets tio miljoner invånare för både sin egen och övriga samhällets försörjning.

Över 1,3 miljoner i arbetsför ålder arbetar inte alls eller arbetar så lite att det offentliga måste komplettera med ersättningar eller bidrag.

För att beräkna antalet icke självförsörjande har endast personer i arbetsför ålder (20–64 år), cirka 5,8 miljoner personer, inkluderats. Samtidigt har personer med studiemedel exkluderats, cirka 500 000 personer. De som räknas som självförsörjande är personer vars bruttolön är över 186 000 per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare, cirka 4 miljoner personer. Efter dessa tre steg återstår de 1,3 miljoner personer som inte uppfyller kravet, och därmed definieras som icke självförsörjande.

Det är varken realistiskt eller eftersträvansvärt att alla 1,3 miljoner ska försörja sig själva genom arbete, men de som kan arbeta ska göra det.

Karta över Sverige

Så ser självförsörjningen ut i kommunerna

Karta över Sverige

Här kan du se självförsörjningsgrad och antalet personer som inte är självförsörjande för varje län och kommun i Sverige.

Självförsörjning i hela Sverige75.1%
Ej självförsörjande personer (hela Sverige)1,335,439
Självförsörjning i kommunen-
Ej självförsörjande personer (kommun)-

Så har vi tagit fram statistiken

För att beräkna antalet personer som är icke självförsörjande har endast individer som är i arbetsför ålder (20–64 år) inkluderats. Personer som har studiemedel ingår inte i måttet. Till självförsörjande räknas personer som har en bruttolön över 186 000 kronor per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare.

Självförsörjningsgraden på länsnivå är ett genomsnitt som har beräknats på samtliga kommuner i länet.

Det behövs en politik för ökad självförsörjning

Läs artikeln...

Arbetslösheten i Sverige

Den höga arbetslösheten innebär framför allt stora kostnader för den enskilde som står utan arbete och därmed får minskade möjligheter till egen försörjning. Men också för samhället som helhet. Den höga arbetslösheten försvårar förstärkningar av välfärden, när färre betalar skatt och mer skattepengar går till bidrag.

Under coronapandemin har långtidsarbetslösheten ökat och dessutom har många fått svårare att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har varit hög under lång tid, men Sveriges arbetsmarknad har också utvecklats sämre än jämförbara länder och vi har nu EU:s fjärde högsta arbetslöshet.

21,1%Ungdomsarbetslöshet
8,5%Arbetslöshet
3,3%Långtidsarbetslöshet

Källa: ekonomifakta.se, augusti 2021

Långtidsarbetslösheten en stor utmaning

Långtidsarbetslösheten har stigit till rekordnivåer och antalet uppgår nu till närmare 190 000 personer, vilket motsvarar hälften av de arbetslösa.

Erfarenheterna från tidigare kriser visar att det också finns överhängande risk för att långtidsarbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Detta illustreras i diagrammet nedan, där långtidsarbetslösheten legat kvar på samma nivåer som efter finanskrisen trots den efterföljande högkonjunkturen.

Antal långtidsarbetslösa

Källa: Arbetsförmedlingen

En hög långtidsarbetslöshet även efter pandemin innebär i sin tur att fler riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Det gäller i synnerhet de utrikes födda, som i dag utgör cirka två tredjedelar av de långtidsarbetslösa. Den senaste högkonjunkturen visade att antalet långtidsarbetslösa personer födda i Sverige minskade stadigt, samtidigt som andelen långtidsarbetslösa utrikes födda ökade i snabb takt.

Antal långtidsarbetslösa, utrikes och inrikes födda

Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslös, sysselsatt eller självförsörjande – svårt att hänga med? Vi reder ut begreppen

Arbetskraften

Arbetskraften

Den andel av befolkningen i åldrarna 15-74 år som antingen arbetar eller söker arbete.

Sysselsatt

Sysselsatt

En person räknas som sysselsatt efter att ha utfört minst en timmes arbete under en referensvecka. Arbetet kan vara som anställd, egen företagare eller att man hjälper till i familjens företag. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderas också som sysselsatta.

Arbetslös

Arbetslös

En person som ingår i arbetskraften, men som inte är sysselsatt. I SCB:s månatliga arbetskraftsundersökningar räknas en person som arbetslös om denna inte är sysselsatt men kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan.

Självförsörjande

Självförsörjande

En person som har en arbetsinkomst före skatt på över 15 500 kronor, eller är klassad som företagare. Efter skatt är det ungefär 12 600 att leva på i månaden.

Långtidsarbetslös

Långtidsarbetslös

Arbetsförmedlingens definition, som används i diagrammet ovan, avser en person som varit arbetslös i mer än ett år.

Utanförskapet kostar Sverige 270 miljarder kronor varje år

Sveriges utanförskap kostar samhället minst 270 miljarder kronor årligen bara i direkta transfereringar och uteblivna skatter. När personer går från utanförskap till självförsörjning frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser.

Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder). Det kan också sättas i relation till de samlade försvarsutgifterna (63 miljarder). För varje individ som går från bidragsförsörjning till självförsörjning stärks de offentliga finanserna med 340 000 kronor.

Så definierar vi utanförskap

Det saknas idag en vedertagen definition av utanförskap. När vi använder begreppet utanförskap gör vi det för att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva genom arbete. Antalet bygger på data från SCB över personer som erhåller sociala ersättningar för sin försörjning.

4 av 5 företag har svårt att hitta rätt kompetens

Det stora utanförskapet existerar parallellt med en stor kompetenskris i näringslivet. Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas, ofta på grund av det inte finns kandidater med rätt kompetens. Det sker trots en hög och växande arbetslöshet.

Utmaningarna att hitta rätt arbetskraft finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. Att företag hittar den kompetens de behöver är en förutsättning för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft.

Ett växande och mer inkluderande Sverige kräver att fler kommer i arbete, och det sker huvudsakligen ute i de svenska företagen. För att minska utanförskapet och kompetenskrisen krävs därför en offensiv företagarpolitik.

Det senaste året har företag fått svårare att hitta rätt arbetskraft

I september 2020 uppgav 43 procent att de upplevde ”svårt att hitta rätt arbetskraft” som det främsta hindret för det egna företagets generella tillväxt. Ett år senare har siffran ökat till 59 procent.

Fyra snabba om kompetenskrisen bland företagen

  • 79% har svårt att hitta erfaren personal
  • 59% uppger svårt att hitta rätt arbetskraft som det största hindret för tillväxt
  • 47% har svårt att hitta nyutbildad personal
  • 33% upplever att det är dålig kvalitet på skolutbildningar

Så mycket välfärd skapar ditt företag

Tillsammans med sina medarbetare skapar företagen skatteintäkter som går till skola, vård, äldreomsorg och rättsväsende. Besök Välfärdsskaparna för att se hur mycket ditt företag bidrar med till välfärden.

Relaterade artiklar

NYHET — 28 oktober 2021

Var fjärde person i Kalmar län är inte självförsörjande

Mer än 30 000 personer i arbetsför ålder i Kalmar län försörjer inte sig själva. Det visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET — 28 oktober 2021

Mer än var fjärde bleking är inte självförsörjande

Mer än 20 000 Blekingebor i arbetsför ålder försörjer inte sig själva. Det visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET — 28 oktober 2021

Låg självförsörjning i Skåne län

Mer än 200 000 skåningar i arbetsför ålder är inte självförsörjande. Det visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET — 28 oktober 2021

Var fjärde person i Kronoberg är inte självförsörjande

Nästan 25 000 personer i arbetsför ålder i Kronobergs län försörjer inte sig själva. Det visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET — 26 oktober 2021

Låg självförsörjningsgrad i Gävleborg

I många av kommunerna i Gävleborg har människor svårt att försörja sig själva genom arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram.
NYHET — 26 oktober 2021

Stora skillnader i självförsörjning bland kommunerna i Västmanlands län

Det finns stora skillnader mellan kommunerna i Västmanlands län när det gäller hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som försörjer sig på eget arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram.
NYHET — 26 oktober 2021

Krokom har högst själv­försörjning i Jämtlands län

Krokom är den kommun i Jämtlands län där störst andel av befolkningen försörjer sig själv genom arbete. I länet som helhet är 77 procent självförsörjande. 
NYHET — 26 oktober 2021

Många har svårt att försörja sig i Södermanland

I många av Södermanlands kommuner har människor svårt att försörja sig själva genom arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram.
NYHET — 25 oktober 2021

Var fjärde östgöte försörjer sig inte själv

60 000 östgötar i arbetsför ålder försörjer sig inte själva genom arbete. Det visar siffror från SCB som Svenskt Näringsliv tagit fram. Det motsvarar var fjärde östgöte i arbetsför ålder.
NYHET — 1 oktober 2021

Det behövs en politik för ökad självförsörjning

1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder kan inte försörja sig själva. För att vända trenden krävs en tydlig arbetslinje och förutsättningar för företagen att investera, växa och anställa, skriver nationalekonomerna Maria Mikkonen och Johan Lidefelt, Svenskt Näringsliv.

Tipsa och dela

Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist