Coronakrisen slår mot jobb och integration i Västmanland

Besöksnäringens branschorganisation Visita beskriver att coronakrisen har slagit skoningslöst mot besöksnäringen. Minst 30 000 personer har redan varslats eller förlorat sina anställningar och uppgifter om fler varsel, rekonstruktioner och konkurser kommer varje dag.

Om det allvarliga läget kan Tobias Hultberg, vd på Aros Congress Center, vittna.

– Det är oerhört tungt. Intäkterna på Aros Congress Center är just nu 0. På våra hotell har beläggningen gått från cirka 75 % till 10 %. 1 Hotell har vi stängt. 95 % av personalen är permitterade och hittills är 35 personer uppsagda.

Tobias Hultberg menar att det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att branschen ska ha en chans att överleva krisen.

– Korttidspermitteringen måste utökas till 100 % av tiden och det bör till ersättning för fasta kostnader.

Även handeln i länet är hårt drabbad. Var tredje handlare inom sällanköpsvaruhandeln uppger att de i hög utsträckning har problem med sin likviditet enligt Svensk Handel. Tre av tio företag inom sällanköpsvaruhandeln anger att de klarar max två månader under rådande omständigheter innan de tvingas lägga ned verksamheten. Var tionde butik har tvingats se försäljningen rasa med minst 80 procent.

I Västmanland är besöksnäringen och handeln betydelsefull. Branscherna bidrar med många arbetstillfällen och är en dragningskraft för turister, vilket skapar synergieffekter för länet och bidrar med fler jobb.

– Dessa branscher är också viktiga när det kommer till att leverera inträdesjobb på arbetsmarknaden, vilket inte minst är viktigt för integrationen av nyanlända och för att få unga i arbete. Besöksnäringen har störst andel medarbetare som är unga och utrikes födda, säger Kristin Lahed.

Besöksnäringen och handeln spelar dessutom en viktig roll för välfärdens finansiering.

– Bara besöksnäringen och handeln i Västmanland genererar hela 1,18 miljarder kronor i skatteintäkter per år vilket motsvarar 494 sjuksköterskor och 785 specialistläkare, säger Kristin Lahed.

Svenskt Näringsliv menar att den allvarliga utvecklingen kräver förstärkt system för korttidspermittering, en räddningsersättning vid intäktsfall och fler likviditetsstärkande åtgärder för företagen.