Dåligt med valfrihet i Västmanland

NYHET Publicerad

LOV Lagen om valfrihet har nu funnits i tio år. Denna frihetsreform har gett människor möjligheten att själva påverka sin vård och omsorg och den har gett medarbetare i vården och omsorgen fler arbetsgivare att välja mellan. Detta är värt att fira, men fortfarande finns mycket kvar att göra. I Västmanland saknas ännu valfrihet i åtta av tio kommuner samtidigt som den nationella lagstiftningen behöver justeras.

Sabina Joyau på Vårdföretagarna

"Vi vill att lagen skärps så att den garanterar att aktörer behandlas likvärdigt, oavsett om de är kommunala eller privata", säger Sabina Joyau på Vårdföretagarna.

Kristin Lahed

"I Västmanland har bara invånarna i Västerås och Sala valfrihet, vilket jag tycker är ett underbetyg för länet", konstaterar Kristin Lahed på Svenskt Näringsliv Västmanland.

Foto: STEFAN TELL

Lagen om valfrihet, LOV, har nu funnits i över tio år och har bland annat gett kommuner och regioner en bättre kostnadskontroll samt ett ökat fokus på kvalitet. Störst skillnad har det dock inneburit för vanliga människor i deras vardag, menar Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

– LOV har inneburit ett historiskt genombrott för människors möjligheter att påverka sin egen välfärd. I hela Sverige kan människor idag själva välja vilken vårdcentral de vill gå till och tre av fyra svenskar bor i en kommun där den som behöver hemtjänst kan välja utförare själv. Makten har flyttats från politiker till människor.

Vårdföretagarna föreslår i sin rapport Tio år med LOV ett antal förslag på hur LOV kan utvecklas framöver. Bland annat vill de se justeringar i lagstiftningen på nationell nivå och ett ökat fokus på dialog mellan kommuner och privata vård- och omsorgsföretag, berättar Sabina Joyau.

– Vi vill att lagen skärps så att den garanterar att aktörer behandlas likvärdigt, oavsett om de är kommunala eller privata. Förutsättningarna för att bedriva omsorg måste bli mer långsiktigt hållbara och inte ändras från år till år utan tillräcklig framförhållning. Vi vill också se att fler kommuner tar sitt ansvar och efterlever de krav som redan finns idag på att ge saklig och lättförståelig information till den som ska välja omsorg.

Kanske viktigast av allt är dock att fler kommuner borde införa LOV, så att fler får möjlighet att välja utförare.

– Fler kommuner bör införa LOV för att fler äldre ska bli nöjda med sin äldreomsorg. Institutet för näringslivsforskning har visat att valfrihet i hemtjänsten ökar nöjdheten hos äldre, chansen att bli nöjd är helt enkelt större när det finns alternativ. Och för att privata vård-och omsorgsföretag kan bidra med nya idéer för att lösa såväl regioners problem med vårdköer som kommuners behov av att utveckla äldreomsorgen, säger Sabina Joyau.

Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland, uppmanar nu kommunerna att öka engagemanget i frågan.

– I Västmanland har bara invånarna i Västerås och Sala valfrihet, vilket jag tycker är ett underbetyg för länet. Jag hoppas att kommunerna Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Fagersta och Norberg gör ett omtag och inför LOV så att invånarna får möjlighet att välja utförare. Köping och Skinnskatteberg borde utreda möjligheterna att låta fler aktörer konkurrera. I kommunerna där det redan är på plats eller på väg finns det också stort utrymme att förbättra systemen genom långsiktiga villkor till företagen och tydligare information till kunderna. Det skulle ge både nöjdare kommuninvånare och kunna bidra till effektivisering i de hårt pressade kommunala ekonomierna.

Katarina Hagvåg, verksamhetschef på Attendo i Västerås, hoppas att fler av Västmanlands invånare ska få möjlighet till valfrihet.

– Att få välja vem som får förtroendet att ta hand om mig och hur jag ska få min omsorg i vardagen borde vara en självklarhet. Det är något vi på Attendo jobbat för ända sedan vi grundades för över 30 år sedan.

Tabell

Kommuner som har valfrihetssystem i drift Kommuner som fattat beslut att införa LOV Kommuner som utreder LOV Kommuner som fattat beslut att INTE tillämpa LOV Kommuner som ej sökt stimulansbidrag Kommuner som fattat beslut, men avbrutit LOV
Sala   Surahammar Arboga Köping Fagersta
Västerås     Hallstahammar Skinnskatteberg  
      Kungsör    
      Norberg    

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Stort behov av ägarskiften i Västmanland

GENERATIONSSKIFTE Svenska företagare blir allt äldre och i dagsläget är en femtedel av Sveriges företagsamma personer över 64 år. Stora värden i form av företag, arbetstillfällen och skatteintäkter står på spel när företagarna ska genomföra generationsskiften. Anders Ydstedt, Svenskt Näringslivs expert på ägarfrågor, vet vad som krävs för ett lyckat ägarskifte.
NYHET Publicerad:

Frida ska öka samverkan mellan skola och näringsliv i Västmanland

SKOLNÄTVERK Vi välkomnar Frida Järleskog som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Västmanland. Frida kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Prao bra för både elever och arbetsgivare

PRAO Sedan en tid är prao återigen obligatoriskt i högstadiet. Det innebär en utmaning för både skolor och företag i Västmanland, men de många fördelarna överväger, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv satsar på en NäringslivsAkademi för unga beslutsfattare

UTBILDNING Svenskt Näringslivs regionkontor i Södermanland, Västmanland och Örebro gör en gemensam satsning för att öka kunskapen om vad som krävs för ett växande och välmående företagande. Satsningen heter NäringslivsAkademin Mälardalen.
NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen avgörande för Västmanlands konkurrenskraft

AVTAL 2020 Under avtalsrörelsen 2020 kommer cirka 500 avtal för 2,8 miljoner löntagare i samtliga samhällssektorer att förhandlas om. Att avtalen blir internationellt konkurrenskraftiga är avgörande för Västmanlands län, som exporterar varor för cirka 42 miljarder årligen och där totalt cirka 40 000 jobb är beroende av utrikeshandel.
NYHET Publicerad:

Tre Västmanlandskommuner bland de 100 bästa

FÖRETAGSKLIMAT Hallstahammar, Kungsör och Västerås har bäst företagsklimat i Västmanland. Det visar Svenskt Näringslivs årliga ranking om företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Över 30 000 företagare har satt betyg på sin kommun. Dessa svar utgör, tillsammans med statistikfaktorer som marknadsförsörjning och andel företagsamma, grund för rankingen.
NYHET Publicerad:

Kungsör sätter företagsklimatet främst

FÖRETAGSKLIMAT Kungsörs kommun stiger i rankingen av lokalt företagsklimat med 106 placeringar, en imponerande klättring som gör dem till den kommun i Västmanlands län som gjort störst förbättring i år. Men ännu är de inte nöjda. ”Målet är att vara bäst” säger Claes-Urban Boström, kommundirektör i Kungsör.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen i ropet: Vad händer nu?

WEBBINAR Arbetsförmedlingen förändras runt om i Sverige. Det är i grunden positivt men det skapar viss oro och otydlighet vad som gäller. Hur påverkas näringslivet på kort och längre sikt?
NYHET Publicerad:

Dåligt med valfrihet i Västmanland

LOV Lagen om valfrihet har nu funnits i tio år. Denna frihetsreform har gett människor möjligheten att själva påverka sin vård och omsorg och den har gett medarbetare i vården och omsorgen fler arbetsgivare att välja mellan. Detta är värt att fira, men fortfarande finns mycket kvar att göra. I Västmanland saknas ännu valfrihet i åtta av tio kommuner samtidigt som den nationella lagstiftningen behöver justeras.
NYHET Publicerad:

Oroande konjunkturläge i Västmanland

KOMMENTAR I Svenskt Näringslivs företagarpanel ger de västmanländska företagen oroande prognoser om det ekonomiska läget. Detta måste både politiker och arbetsmarknadens parter ta till sig och agera på.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Västmanlands län

FÖRETAGSKLIMAT Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Västmanlands län ut i år?
NYHET Publicerad:

Finns det ingen ände på transportskattehöjningarna?

KOMMENTAR Bensinskatten höjs med ytterligare 15 öre per liter, efter överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Detta bland annat till följd av att överindexeringen återinförs, vilket innebär att bensin- och dieselskatten automatiskt kommer att höjas varje år. "Att ytterligare pressa svenska privatbilister och transportföretag, som redan bär en tung skattebörda, är varken innovativt, hållbart eller bra för Sverige", skriver Tony Gunnarsson i denna kommentar.
NYHET Publicerad:

Dra åt den statliga svångremmen

KOMMENTAR "Regeringen har kommit överens med Liberalerna och Centerpartiet om att finansiera överenskommelsen i Försvarsberedningen och därmed stärka Sveriges försvar. Detta är bra och efterlängtat. Sverige har länge underfinansierat försvaret. Vad som inte är lika bra är hur detta ska finansieras: Genom att öka beskattningen på företagen", det skriver Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Försämrade reseavdrag och annan tokig klimatpolitik

KOMMENTAR Sveriges nuvarande klimatpolitik kommer att leda till produktionsminskningar i många branscher och samtidigt mycket liten effekt på de globala utsläppen, enligt flera expertinstanser. Det är dags för en klokare klimatpolitik, anser Tony Gunnarsson, projektledare på Svenskt Näringsliv i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Unga som sommarjobbar är framtiden inom handeln

SOMMARJOBB För många företag har sommaren inneburit en hektisk period med mycket att göra. Till hjälp har de haft sommarjobbare för att klara av det ökade trycket. Antalet anställningar i Sverige för personer i åldrarna 15 till 24 ökar med 96 000 under sommaren, enligt siffror från AKU. "De flesta som jobbar hos oss stannar oftast kvar och jobbar extra under helger och lov", säger Jonas Fjäll, platschef på Ikea Västerås.
NYHET Publicerad:

Yrkeslandslaget lockar fler till yrkesförberedande utbildningar

WORLDSKILLS I augusti åker två västmanlänningar, Anna Widholm från Aspa och Filip Sandgren från Västerås, till Kazan i Ryssland för att tävla i Yrkes-VM. ”Det känns väldigt häftigt att få tävla med det svenska yrkeslandslaget. Jag har lagt ner så mycket tid och övning inför Yrkes-VM och jag ser fram emot att visa vad jag går för”, säger Filip Sandgren, plattsättare.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KLIMATARBETE Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet. Sedan några år tillbaka har näringslivets klimatarbete intensifierats ytterligare. Det arbetas aktivt med utveckling av nya tekniker, fossilfria bränslen, utsläppsfria processer i industrin samt nya tjänster och produkter som hjälper konsumenter att minska sina klimatavtryck, villket är mycket positivt och något som måste bejakas och stöttas. Det skriver Linda Flink, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Sjunkande antal varumärkesansökningar från Västmanland

PATENT Företag i Västmanland söker i mindre utsträckning om nationella varumärken, enligt statistiken från Patent- och registreringsverket för 2018. Under 2017 gjordes 130 varumärkesansökningar från Västmanland, men under 2018 hade detta sjunkit till enbart 105.
NYHET Publicerad:

Tankeläsning är svårt

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.