Miljöskatter måste designas bättre

NYHET Publicerad

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.

Robert Lönn

"skatt är inte lösningen på alla våra miljöproblem", menar Robert Lönn, skattejurist Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Såväl vår miljö som vår välfärd är för viktiga för att beslut ska tas utan tillräcklig analys av lämpligheten och effektiviteten hos olika styrmedel. En utgångspunkt i miljöpolitik bör vara att använda effektiva styrmedel som har en verklig effekt på miljön. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att skatten på elektronik höjs kraftigt utan närmare utredning trots att det finns forskning från bl.a. professor Runar Brännlund visar att skatten har en tveksam miljönytta och en rapport från HUI Research som visar på att skattens negativa ekonomiska effekter kan överstiga intäkterna från skatten.

Skatt är ett av flera styrmedel och det är viktigt att använda det mest ändamålsenliga verktyget i verktygslådan för ett givet miljöproblem – skatt är inte lösningen på alla våra miljöproblem.

Det vore olyckligt för både miljö och svensk ekonomi om skatten på elektronik används som mall för införande av nya miljöskatter som regeringen har ambitionen att genomföra i sitt 73-punktsprogram. En ny miljöskatt, givet att det är det mest ändamålsenliga styrmedlet, måste därför utformas med bl.a. följande lärdomar och grundläggande principer:

  • Utländska företag får inte gynnas framför svenska företag. Samma skatt ska gälla för alla som säljer till den svenska marknaden. Inget undantag för utländsk distanshandel till Sverige.
  • Ingen skatt ska tas ut om en produkt inte innehåller de miljöfarliga ämnen som miljöskatten avser att träffa.
  • Skatten får inte vara hinder för cirkulär ekonomi.
  • Det måste finnas tillförlitliga tekniska mätmetoder för att säkerställa att skatten blir rätt, vilket är en viktig konkurrens- och rättssäkerhetsfråga.
  • Det måste göras en regelbunden uppföljning och utvärdering för att säkerställa att skatten har tilltänkt effekt på miljö och ekonomi.

En rätt utformad miljöskatt innebär att miljöproblemet minskar samtidigt som intäkterna från skatten minskar när den aktuella skattebasen minskar till följd av skatten. Något som är problematiskt om skatten ska finansiera en skatteväxling. Utgångspunkten måste vara att en miljöskatt ska var designad för att avhjälpa ett miljöproblem och inte primärt för att generera skatteintäkter, något som borde vara självklart för den som säger sig värna om miljö- och klimatfrågor.

Låt oss kräva att de skatter som införs med miljöargument verkligen är effektiva miljöstyrmedel och på riktigt bidrar till att förbättra vår miljö utan att slå undan konkurrens- och innovationskraft för företag i Sverige.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rekordlågt förtroendet för kommunala upphandlingar

SOMMARKRÖNIKA Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i kommunerna. En av frågorna vi ställer är hur företagen upplever att upphandlingarna fungerar i kommunen. I år var resultatet nedslående – betyget för de kommunala upphandlingarna har aldrig varit längre, 2,63 på en 6-gradig skala. Om vad det kan bero på skriver Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv, i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Återindustrialisera Sverige

KRÖNIKA "Med hög arbetslöshet, stora välfärdsutmaningar och coronakrisen som skadat svensk ekonomi är det dags för en återstart med fokus på svensk konkurrenskraft", skriver Tony Gunnarsson i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Coronakrisen synliggör skatteproblem

SOMMARKRÖNIKA "Krisen har gjort det uppenbart hur viktiga företagen är som skapare av välstånd. Företagen producerar de varor och tjänster som vi behöver, och därtill skapas jobb och skatteintäkter till välfärden". Det skriver Johan Fall, Svenskt Näringsliv, i sin sommarkrönika och pekar på att det finns en rad strukturella problem i ekonomin som synliggjorts under krisen, inte minst på skattesidan.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste dra åt svångremmen

KOMMUNKRISEN "Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sin ekonomirapport varnat för att många kommuner och regioner riskerar underskott framöver. Fyra av fem kommuner kommer att tvingas skära ner under 2020 och var tionde kommun att höja skatten. Med sjunkande intäkter och ökande välfärdsbehov finns stora behov av effektivisering inom kommunsektorn. Men situationen är inte hopplös. Det finns flera områden att titta på för att underlätta läget." Det skriver Tony Gunnarsson Svenskt Näringsliv Västmanland.
NYHET Publicerad:

Er tid är nu

SOMMARKRÖNIKA "Framtiden ska vara ljus och inspirerande. Det är därför högst bekymmersamt att ungas oro för framtiden nu ökar. Enligt UB uppger hälften av gymnasieungdomarna att de är oroliga inför framtiden, att jämföra med tre av tio när de ställde samma fråga hösten 2019." Det skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Skogsbackens ost hoppas på snabb återhämtning för hotell och restauranger

CORNONAKRISEN Hallå där Marih Jonsson, som driver Skogsbackens ost och är en del av Fjärdhundraland. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?
NYHET Publicerad:

Region Gotland stödjer företagen i krisen

CORONAKRISEN Svenskt Näringsliv har pratat med Eva Nypelius, regionstyrelseordförande i region Gotland, om Gotlands företagsklimat och hur det påverkats av coronapandemin.
NYHET Publicerad:

Västerås kommun stöttar företagen i krisen

CORONAKRISEN ”Det kommer aldrig att bli som vanligt igen, men successivt går vi mot en ny vanlighet. Hur den kommer att se ut vet vi inte än, men vi kommer att finnas där hela tiden och stötta företagen, för att hålla igång den lokala ekonomin är det viktigaste vi kan göra”, säger Anders Teljebäck, kommunstyrelseordförande i Västerås kommun.
NYHET Publicerad:

Fyra prioriteringar i EU:s återhämtningsplan

EU Bara månader efter att den nya EU-kommissionen tillträdde och presenterade sina planer för den kommande mandatperioden slog corona-pandemin till. Till de stora utmaningarna, som Brexit och en ny långtidsbudget, lades nu ytterligare en: att få EU att återhämta sig ur en medicinsk och ekonomisk kris. Vi har träffat chefen på Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel, Anders Edholm, för att höra vad svenska företag bör hålla koll på i EU den närmaste tiden.
NYHET Publicerad:

Ökad kompetens blir nyckeln för Eskilstuna

CORNAKRISEN Eskilstuna kommun har sedan finanskrisen 2008 haft en arbetslöshet på betydligt högre nivåer än riksgenomsnittet. Jimmy Jansson (S), ordförande i kommunstyrelsen i Eskilstuna, ser nu likheter mellan finanskrisen och den kris som präglat vår tillvaro under våren. För att undvika att konsekvenserna ska bli lika förödande den här gången ser Jimmy Jansson att satsningar på ökad kompetens bland såväl arbetslösa som anställda är vägen framåt.
NYHET Publicerad:

Så kan regeringen få fart på landsbygden

CORONAKRISEN Landsbygdsföretagen drabbas hårt av coronakrisen, konstaterar Småföretagarnas riksförbund i en debattartikel. Redan svaga lokala marknader slås ut av skiftet till internethandel, en ofta äldre befolkning drabbas hårt av viruset och redan tyngda kommuner får fallande skatteintäkter. Det skriver Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv Västmanland och menar att nu krävs genomgripande reformer för att stärka landsbygdsföretagens långsiktiga konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

"Krisen har gjort att vi behöver vara mer pragmatiska"

CORONAKRISEN I Håbo kommun har många företag drabbats hårt av den rådande coronakrisen och flera företagare står utan uppdrag och med utebliven beläggning. Flera stycken större industriföretag har dock sett en ökning i produktionen under pandemin. Som lösning på detta har kommunen etablerat en matchningsfunktion. ”Syftet är att matcha ihop företag som saknar och under rådande pandemi behöver personal med företag vars verksamhet har avstannat.” förklarar Liselotte Grahn Elg, kommunstyrelseordförande i Håbo kommun.
NYHET Publicerad:

Sigtuna hårt drabbad av pandemin

CORONAKRISEN I Sigtuna kommun sysselsätter sig drygt 30% av de förvärvsarbetande invånarna inom resenäringen och besöksnäringen. I slutet av mars hade de båda näringsgrenarna förlorat ungefär 98% av sin kundkrets. ”Jag vill hävda att Sigtuna tillhör en av de kommuner som just nu är hårdast drabbad av denna pandemi, just på grund av att vi är så beroende av två branscher som i princip är nedlagda.” säger Olov Holst kommunstyrelseordförande i Sigtuna kommun.
NYHET Publicerad:

Hur löser vi ett mer än dubbelt så stort elbehov?

SOMMARKRÖNIKA "I Sverige har vi ett av världens mest fossilfria elsystem. Ungefär 98 procent av elen vi använder produceras utan koldioxidutsläpp. Dessutom sker produktionen till en låg kostnad vilket har inneburit en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Det är ingen överdrift att säga att låga och stabila elpriser har varit en grundförutsättning för vårt välstånd". Lina Håkansson, Svenskt Näringsliv, lyfter i denna krönika frågan om hur vi ska lösa vårt framtida elbehov.
NYHET Publicerad:

Mjölby vill bygga vidare på framgångsrikt företagsklimat

CORONAKRISEN För Mjölby kommun har våren varit både turbulent och tuff men också visat vikten av gott samarbete med politiken och företagen. "Nu ska vi bygga vidare på den täta kontakten med företagarna så att vi ska stå väl rustade inför framtida utmaningar, det skapar optimism inför framtiden", säger Cecilia Burenby (S), KSO i Mjölby kommun.
NYHET Publicerad:

BudAB ser ljuset i tunneln när flygtrafiken sakta återupptas

CORONAKRISEN I början av mars besökte Svenskt Näringsliv bud- och transportföretaget BudAB AB för att diskutera coronakrisens effekt på företaget. Då var företaget hårt ansatt och runt hörnet väntade en ekonomisk kris. Idag är situationen för företaget fortfarande ansträngd men ledningen ser ändå positivt på framtiden. 
NYHET Publicerad:

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.
NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

"Man måste vara beredd att tänka nytt"

CORONAKRISEN Hallå där Anna Hidegren, arrendator av Rullsands Havsbad och Camping. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?