Ny ranking: så ser företagsklimatet ut i Västmanland

Idag presenterar Svenskt Näringsliv 2026 års ranking av det Lokala företagsklimatet. I Västmanland som helhet blir företagsklimatet bättre, men bara knappt hälften av kommunerna ökar i årets ranking. Västerås står för länets största lyft och Hallstahammar återtar förstaplatsen. Bristen på kompetens, förståelse för företagande och minskad brottslighet står högst upp på företagens önskelista.

Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet visar på en positiv utveckling av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Även i Västmanland som helhet ser vi en god utveckling av företagsklimatet. Årets enkät besvarades av närmare 900 företag i Västmanland och ligger till grund för den ranking som nu presenteras. Nytt för i år är att enkätresultatet och rankingen presenteras samtidigt.

Årets största förflyttning står Västerås stad för som ökar hela 60 placeringar och därmed gör sitt bästa resultat på många år. Bäst rankingplacering får däremot Hallstahammar, som ökar 10 placering och landar på plats 28 i årets rankinglista och placerar sig därmed åter i Sverigetoppen. Sämst placering får Norberg som återtar jumboplatsen 290 efter förra årets försiktiga lyft.

– Det är glädjande att se att flera kommuner i Västmanland stärker sitt företagsklimat. Västerås gör en imponerande förflyttning och Hallstahammar befäster sin position i den absoluta toppen nationellt. Samtidigt återstår mycket arbete och många kommuner i länet har fortfarande en tydlig förbättringsresa framför sig för att företagen fullt ut ska uppleva att det är enkelt och attraktivt att driva och utveckla verksamhet, säger Kristin Lahed, regionchef Svenskt Näringsliv Västmanland.

Höga förväntningar efter flera års framgång

Både Kungsör och Surahammar har stuckit ut de senaste åren med anledning av deras branta resor uppåt i både enkätresultat och rankinglistan, men i år tappar bägge kommunerna.

– Att Surahammar och Kungsör trots deras respektive tapp fortsatt placerar sig relativt högt visar att kommunerna har byggt upp ett starkt förtroende hos företagen. Samtidigt innebär en lång period av framgång också att förväntningarna stiger. Årets resultat är starkt i båda kommunerna men bekräftar samtidigt att den kommunala organisationen inte riktigt mäktat med att upprätthålla det tidigare tempot, säger Kristin Lahed.

Grannkommunen Köping gör ett mer eller mindre oförändrat resultat från föregående år och återfinns likt de senaste åren i botten av rankingen och landat i årets ranking på plats 281 av 290. Arboga som under de senaste åren gjort en positiv förflyttning i rankingen och ökat med drygt 100 placeringar på tre år tappar ett par placeringar och landar på plats 122 i årets ranking.

Västerås gör länets största klättring

Västerås som under det senaste året varit en del av Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram gör länets största lyft och lyfter sig från plats 209 till plats 149 i årets ranking. Av landets 25 största kommuner är Västerås den kommun som gör den största positiva förflyttningen. Ett kvitto på att mycket av det interna arbetet som sker börjar få effekt, menar Kristin.

– Västerås utveckling är ett kvitto på att det förändringsarbete som pågått en tid har börjat ge effekt. I en stor organisation som Västerås krävs det ett långsiktigt arbete där hela kommunen – i alla delar och på alla nivåer – präglas av förståelse för företagens villkor och vikten av ett starkt företagsklimat, säger Kristin Lahed.

Hos kommunerna i den norra länsdelen är det spridda skurar. Fagersta tappar marginellt medan Skinnskatteberg ökar något. Norberg återfinns återigen på jumboplatsen i årets ranking. Sala gör däremot ett större lyft och ökar 35 placeringar i rankingen och förbättrar sig inom samtliga parametrar i enkäten.

Gemensamt för länet som helhet är att kompetensförsörjning fortsatt är det främsta tillväxthindret för länets företag. På företagens önskelista för att stärka det lokala företagsklimatet finns även ökad förståelse för företagande, minskad brottslighet och ökad trygghet samt en förbättrad dialog mellan kommun och företag.