Stora skillnader i självförsörjning bland kommunerna i Västmanlands län

Högst självförsörjningsgrad i Västmanlands län har Hallstahammars kommun, där 75,1 procent av befolkningen i arbetsför ålder är självförsörjande. Kommunen ligger därmed som riksgenomsnittet. Lägst självförsörjning i Västmanlands län har Fagersta kommun med 70,5 procent. Även Surahammar, Västerås, Sala, Arboga, Norberg, Köping, Skinskatteberg och Kungsör ligger under riksgenomsnittet.

– Med ett bra lokalt företagsklimat och goda förutsättningar för näringslivet, skulle våra företag kunna anställa fler. Och om vi får fler att gå från bidragsberoende till självförsörjning skulle det frigöra resurser som kommunerna skulle kunna satsa på till exempel barnomsorgen, skolan och äldrevården., säger Kristin Lahed på Svenskt Näringsliv Västmanland.

Svenskt Näringslivs beräkningar visar att 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder (20-64 år) inte är självförsörjande. Det är var fjärde person i den här gruppen. Siffran är egentligen högre, men de omkring 500 000 studenter som uppbär studiestöd har exkluderats. Beräkningarna visar också att bara fyra miljoner svenskar är helt självförsörjande.

– Det är oerhört angeläget att fler kan försörja sig genom jobb och företagande. Det bidrar till både självkänsla och delaktighet i samhället för individen. Dagens utanförskap existerar parallellt med en kompetenskris i näringslivet, så för att få fler i arbete, måste det löna sig mer att både arbeta och att anställa, säger Kristin Lahed.

När personer går från bidrag till anställning eller företagande frigörs resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser. Utanförskapet kostar i dag samhället 270 miljarder årligen i direkta transfereringar och i uteblivna skatter. Om utanförskapet skulle minska med 20 procent skulle över 54 miljarder kronor frigöras i statskassan varje år, vilket är mer än vad hela rättsväsendet kostar (53 miljarder).

Självförsörjning i Västmanland