Är Göteborg en dålig stad att driva företag i?

Det är en obekväm fråga. Men den måste ställas. I Svenskt Näringslivs senaste ranking av företagsklimatet placerar sig Göteborg på plats 193 av landets 290 kommuner. Visserligen en svag förbättring från förra året, men det betyder ändå att 192 kommuner anses bättre att driva företag i än Sveriges andra stad.

Detta är ingen tillfällig svacka. Ungefär så här har det sett ut i över ett decennium. Det intressanta är därför inte rankingen i sig, utan vad den säger om Göteborgs utveckling. För faktum är att företagen var betydligt mer nöjda förr. Så vad har egentligen hänt?

Det enkla svaret är att Göteborg gick vilse efter Göran Johanssons tid. Då präglades staden av den så kallade Göteborgsandan: ett pragmatiskt samarbete mellan politik och näringsliv där fokus låg på att få saker gjorda. Infrastruktur byggdes, investeringar genomfördes och staden växte.

Det fanns en hel del problem med detta. Samarbetet mellan politiken och det tunga näringslivet blev ibland väl slutet och småföretag upplevde ofta att de stod utanför. Sedan kom korruptionsskandalen 2010. ”Muteborg” blev ett nationellt begrepp efter att Uppdrag Granskning avslöjat hur kommunala tjänstemän tagit emot gåvor från byggföretag som samtidigt fick kommunala uppdrag. Göteborgsandan förvandlades från framgångssaga till varnande exempel.

Vi ska inte tillbaka till den tiden. Saneringen som följde var både nödvändig och riktig. Men problemet är att vi fortfarande lever med arvet. I korruptionskrisens efterdyningar svängde pendeln skarpt åt andra hållet och en ny kultur växte fram. En kultur där rädslan att göra fel blev starkare än viljan att göra rätt.

Tjänstemännen tog på sig både hängslen och livrem. Processer byggdes på processer. Riskminimering blev viktigare än resultat. Det som tidigare varit handlingskraft blev institutionaliserad försiktighet. Och där börjar dagens svaga företagsklimat bli begripligt.

För Göteborg lider idag inte av för mycket företagsvänlighet. Snarare råder en närmast neurotisk rädsla för att uppfattas som företagsvänlig. Man har blivit så upptagen av att undvika varje misstanke om otillbörlig påverkan att man glömt att kommuner faktiskt ska möjliggöra företagande. Inom lagens ramar. Med rimlighet och sunt förnuft.

I Göteborg är det ofta tvärtom. Regler övertolkas. Ärenden dras i långbänk. Företag möts inte av lösningsorientering utan av misstänksamhet.

Debatten om de vindskyddade uteserveringarna säger mycket. I resten av landet verkar kommuner kunna kombinera laglighet med rimlighet utan att få panik över ett vindskydd på Avenyn.

I Göteborg blir sådant symboliskt för något större. En kultur där ambitionen att underlätta för företag har blivit suspekt. Och då hjälper inga strategidokument eller att enskilda tjänstepersoner stångar sig blodiga för företagens bästa.

Visst kan man driva företag i Göteborg. För många går det till och med väldigt bra. Men företagsklimatet mäts ytterst i en känsla: ser kommunen företagaren som en resurs eller som ett problem? Det är detta synsätt man måste ändra på i grunden.

Denna text publicerades i Göteborgs-Posten 4 juni 2026.