Behöver vi chips i krigstider?

I början av året damp en blå broschyr ner i brevlådan hos omkring 130 000 företagare i Sverige: ”Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer”. Avsändaren var Myndigheten för civilt försvar. Det är första gången sedan totalförsvaret monterades ner som näringslivet på allvar inkluderas i arbetet med Sveriges beredskap.

På 1990-talet var den privat-offentliga samverkan inom totalförsvaret omfattande. Runt 11 000 krigsviktiga företag, så kallade K-företag, var utpekade. Men efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall växte uppfattningen att hoten var borta. Politiken drev igenom kraftiga nedskärningar och det civila försvaret frikopplades i princip helt.

Jag var själv tonåring då och hade inget emot att det blev lättare att slippa lumpen, som alla unga män före oss varit tvungna att göra. Trots 90-talets ekonomiska kris befann sig många högt upp i Maslows behovstrappa. Fokus låg på självförverkligande som tågluff i Europa eller backpacking i Asien. Militär kompetens kändes överflödig. Världen var ju på väg åt rätt håll.

I dag låter det naivt, men så såg tiden ut och det höll i sig länge. När den gula broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till alla hushåll 2018 möttes den av hån och memes, som ”Om posten eller tåget kommer”, eller ”Om ölen blir varm i solen”. Kriserna var få, krig närmast otänkbart. Fram till Rysslands invasion av Ukraina 2022 skrattade vi åt MÖP:ar (militärt överintresserade personer) och preppers med sina konserver och vevradios.

I dag är läget ett annat. Budskapet från rikskonferensen Folk och Försvar var tydligt: vi ska inte vara rädda, men beredda. Natomedlemskapet känns under Trumps inflytande mindre självklart som trygghetsgarant. Nu gäller det att se om vårt eget hus. Motståndskraft bygger på sammanhållning, på samarbete inom EU och med likasinnade runt om i världen. Det krävs också att företag, myndigheter och samhälle i Sverige drar åt samma håll.

Den blå broschyren är en väckarklocka, inte bara för företagen utan för oss alla. Näringslivet spelar en nyckelroll i totalförsvaret. Företagen står för produktion, transporter, innovation, service och försörjning. Det gäller under vardag, kris och ytterst krig, och involverar allt från industri och energi till livsmedel, IT-tjänster och logistik.

Sveriges samlade förmåga vilar på att verksamheter kan fortsätta fungera även under mycket svåra förhållanden, att Göteborgare går till sina jobb så att SKF håller hjulen rullande, Estrella fortsätter producera chips och AstraZeneca fortsätter forska fram nya läkemedel. Fortsatt produktion är bättre än alla beredskapslager.

Beredskap är inget nostalgiskt återvändande till kalla krigets dagar, utan en fråga om motståndskraft i ett öppet samhälle. Uppbyggnaden av totalförsvaret börjar inte i en krissituation. Det byggs varje dag i företagens förmåga att fortsätta producera, anställa och investera. Den insikten har vi inte längre råd att bortse från.

Denna text publicerades i Göteborgs-Posten 30 januari 2026. Lätt redigerad.