Länsstyrelsen svarar på företagens kritik

Innan årsskiftet presenterade Svenskt Näringsliv Västra Götaland en rapport om hur företagen anser att Länsstyrelsen påverkar den lokala tillväxten. Var fjärde företagare tyckte att myndigheten påverkade den lokala tillväxten negativt och att myndighetsutövningen som sådan behövde bli betydligt bättre.

Nu svarar Länsstyrelsen på kritiken. Anders Danielsson är Landshövding och högsta chef för Länsstyrelsens ca 900 medarbetare. Myndigheten finns representerad på 6 orter i Västra Götaland för att enligt myndigheten själv kunna jobba så effektivt och säkert som möjligt för att främja utvecklingen i länet.

Innan vi går in och diskuterar hur företagen ser på Länsstyrelsen, vad är ert uppdrag och hur vill du att myndigheten ska uppfattas av länets företagare?
— Vi ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi har ett statligt helhetsperspektiv i arbetet och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vi ska följa utvecklingen och underrätta regeringen om behoven i Västra Götaland.

— Jag vill att företag och medborgare ska uppfatta oss som den goda Länsstyrelsen som hjälper, främjar och ger service. Men vi får aldrig tumma på villkoren eller lojaliteten. Tillsammans med näringslivet, kommunerna, regionen och intresseorganisationer kan vi med dialog komma långt med arbetet att främja tillväxt.

Kommer kritiken i rapporten som en överraskning för er?
— Jag hade varit här i drygt ett år när rapporten släpptes och har inte på den korta tiden fått så många signaler. Givetvis ska vi vara ödmjuka inför kritiken och vi kan alltid förbättra oss. Men i grunden är det lagstiftning vi arbetar efter, vi är genomförare inte införare. Rapporten visar intressekonflikter och vi har förståelse för frustrationen även om underlaget är bristande

Kommunicerar ni eventuell kritik eller behov uppåt? Om till exempel lagstiftning måste förändras?
— Mitt inspel till våra politiker, alltså till våra uppdragsgivare, var bland annat att se över strandskyddet. Nu står det i 73 punktsprogrammet som ligger till grund för regeringsuppgörelsen att utreda och se över strandskyddet. Vi lever i en demokrati som måste respekteras och det är detta tillvägagångssätt som vi arbetar efter.

Gällande själva myndighetsutövningen, krävs det ett perspektivskifte här? Att man börjar se företagen som sina kunder?
— Jag vill att vi ser det såhär: tillsyn, hjälpa och stödja. Jag vill inte kalla det kundfokus men ungefär så. Men blir det inte en rättelse eller förändring – då ska vi också använda kontroll och reprimandverktyget – vad det nu än må vara. Men synsättet är viktigt för mig, vi ska jobba förebyggande. Sen förstår jag att myndighetsutövningen inte alltid är lätt och att det kan uppstå felaktigheter, men här är dialogen återigen en nyckel för att det ska bli rätt i slutändan. Vi ska vara konsultativa, och där kan vi erkänna att vi inte kommit så långt ännu.

Vad har du för budskap till företagen i Västra Götaland?
— Ta kontakt med oss så tidigt som möjligt. Ju tidigare vi kan prata med varandra, gällande er situation, desto bättre. Därför driver jag hårt på att man ska prata med varandra tidigare i processen. Vi ska vara en mer rådgivande part. Kommunerna äger planerna och vi ska överpröva i slutändan. Men med dialog kan vi komma över eventuella hinder tidigare. Som avslutning vill jag också säga att Länsstyrelsen inte har någon dold agenda gentemot näringslivet eller kommunerna. Respekt och förståelse för varandras förutsättningar är väldigt viktigt.

Om Svenskt Näringsliv ställer exakt samma frågor om låt säga tre år, hur kommer svaren se ut?
— Jag hoppas att vi upplevs som kunniga, tillmötesgående, tillgänglig och främjande. Konsultativa, rådgivande, lyssnande. Det är fullt möjligt.

Läs också ”Företagen kritiska mot Länsstyrelsen”.