Ny granskning: Så mycket handlar kommunerna i Västra Götaland av näringslivet

En statistikparameter i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet är ”entreprenader”, där SCB sammanställt hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Västra Götaland har andelen ökat från 9,27 procent år 2002 till 11,72 procent år 2019. Totalt har entreprenaderna ökat i 39 av länets 49 kommuner.   

— När en kommun lägger ut en större andel av sin verksamhet på entreprenad bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för företagen, vilket stimulerar det lokala näringslivet, konstaterar Rudolf Antoni, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västra Götaland. 

I spåren av coronakrisen har efterfrågan på många varor och tjänster sjunkit. Drygt hälften av företagen i Västra Götaland uppger att de minskat sin försäljning eller produktion jämfört med för sex månader sedan. 

— För att återstarta den västsvenska ekonomin behöver vi gemensamt göra allt i vår makt för att hålla efterfrågan uppe. I en ekonomi med ett relativt högt skatteuttag utgör också den offentliga konsumtionen - genom entreprenader, upphandlingar och investeringar - en stor andel av BNP. Det kommer bli extra viktigt för många företag under 2021, menar Rudolf Antoni. 

Vid en granskning av hur stor andel av den kommunala verksamheten i Västra Götalands kommuner som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, framkommer stora skillnader. Dessutom finns stora variationer i hur utvecklingen sett ut sedan 2002.   

Drygt 15 procent av Sveriges kommuners sammanräknade huvudverksamhet köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Motsvarande siffra för Västra Götalands kommuner är nästan 12 procent. Resultatet visar även att det finns stora skillnader bland kommunerna i länet.  

— Det handlar om miljoner som företag, föreningar och stiftelser skulle kunna vara med och konkurrera om, där kommuninvånarna får en bättre kommunal verksamhet på köpet. Nu är det ett bra tillfälle att använda den offentliga köpkraften genom att öka de offentliga inköpen, göra fler upphandlingar, låta företag utföra fler tjänster och tidigarelägga redan planerade investeringar, menar Rudolf Antoni.  

Kommunerna i Göteborgsregionen köper mest  

Resultatet visar att flera kommuner i Göteborgsregionen är de kommuner i länet med högst andel kommunal verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Göteborg, Lerum, Kungälv och Mölndal är de kommuner med högst andel, där inköpen uppgår till över 13 procent av den totala budgeten. Lerum och Lilla Edet är de kommunerna som ökat sina inköp mest sedan 2002. 

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Strömstads kommunala verksamhet, med endast 2,80 procent av den totala budgeten. Essunga, Gullspång, Dals-Ed, Lidköping och Tanum är andra kommuner där de totala inköpen uppgår till under fem procent. 

Totalt har tio kommuner gått mot strömmen och minskat sina inköp sedan 2002.  

— En kommun måste inte göra allt själv. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, stärker de lokala förutsättningarna för företagande och bidrar till att vi kan använda skattebetalarnas pengar mer effektivt. En win-win helt enkelt, avslutar Rudolf Antoni.