Ny upphandlingslag försvårar för företagen

NYHET Publicerad

UPPHANDLING Allt färre företag deltar i de offentliga upphandlingar som genomförs i Sverige. Som skäl uppger många att kraven är alltför många, krångliga och orimliga. Regeringens nya upphandlingslagstiftning riskerar att försämra situationen ytterligare. - Kravinflationen måste upphöra men tyvärr kommer den nya upphandlingslagstiftningen att verka i helt motsatt riktning, säger Kristian Johansson Svenskt Näringsliv.

Kristian Ryberg

Kristian Ryberg, bitr regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

En ny upphandlingslagstiftning är i antågande och den pågående debatten är livlig. Svenskt Näringsliv tillsammans med många andra remissinstanser är kritiska. Sammanfattningsvis kommer den nya lagstiftningen öppna upp för fler irrelevanta krav, ökat regelkrångel och i grunden utgöra ett hot mot den svenska modellen. Lagförslaget kommer med största sannolikhet att accelerera de senaste årens utveckling där det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling stadigt minskar. 

– Många företag vittnar redan idag om att det är krångligt, tidsödande och ibland omöjligt att uppfylla alla krav som ställs. Politiseringen av den offentliga upphandlingen gör att man kommer längre och längre ifrån den goda affären. Att företagen uppfyller allehanda politiska krav som inte sällan är helt irrelevanta för vad som ska handlas upp, blir viktigare än att säkerställa att man får det mesta av det bästa för varje skattekrona, säger Kristian Johansson.

En käpphäst för regeringen är innehållet som handlar om mer långtgående arbetsrättsliga krav. Leverantören måste uppfylla villkor enligt kollektivavtal vad gäller lön, semester och arbetstid. Myndigheten ska också kunna ställa krav på försäkringar och pensioner hos de svenska företag som deltar i upphandlingen. En av de brännande frågorna är hur redan hårt pressade upphandlingsavdelningar ska kunna hålla koll på och följa upp de över 700 kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Exempelvis kan det på en vanlig byggarbetsplats finnas 20 – 30 olika yrkeskategorier med olika kollektivavtal att hålla reda på.

– Vad regeringen gör är att bryta ut de arbetsrättsliga villkoren och sätta dem i fokus vid offentliga upphandlingar. Konsekvenserna är något av en revolution på svensk arbetsmarknad då 4000 myndigheter ger sig in och tolkar avtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter, säger Kristian Johansson.

En svårighet är just att upphandlande myndigheter ges rätten att tolka och bedöma parternas avtalade kollektivavtal för att förstå vilka krav de kan ställa. Detta lämnar utrymme för godtycke, ökad administration och mer krångel för såväl upphandlare som anbudsgivare. Många remissinstanser har sågat förslaget och även Lagrådet är kritiska. Förslaget beskrivs som ”illa skrivet, svårtolkat och kontraproduktivt”.

- Sammantaget leder det fram till en situation som gör det svårt för framför allt mindre företag att konkurrera om offentliga kontrakt i fortsättningen. Man riskerar som upphandlande myndighet att göra sämre affärer, då en allt mindre del av marknaden för en vara eller tjänst kan vara med och konkurrera, säger Kristian Johansson.

Vid sidan av arbetsrättsliga krav, förekommer redan idag andra sociala krav i form av att anbudsgivaren/företaget exempelvis ska emot praktikanter eller lärlingar inom ramen för uppdraget, att företaget har en plan mot diskriminering eller att anställda har rätt till heltid. Krav med goda intentioner, men som i många fall riskerar att bli kontraproduktiva och göra den offentliga marknaden otillgänglig för mindre företag.

- Vilka och omfattningen av de sociala krav som ställs påverkar vilka företag som deltar i upphandlingen. Exempelvis är det många gånger enklare för större företag att ta emot praktikanter eller långtidsarbetslösa än vad det är för mindre företag. Man måste vara medveten om att ju fler och mer omfattande krav, desto färre anbudsgivare och då också lägre konkurrens med allt vad det för med sig, säger Kristian Johansson.

En annan väg framåt vore en bättre dialog vid utformandet av upphandlingsunderlaget. Möjligheten att ställa krav som inte riskerar att slå ut varken mindre eller seriösa företag och som samtidigt säkerställer det man vill uppnå.

- Det bästa är att upphandlarna för en dialog med företagen om kravställningen före, under och efter upphandlingen. Att använda nyckeltal när anbuden utvärderas ger också en tydlig bild av vilka anbud som ligger inom rimliga nivåer och där man kan förutsätta att personalen har schysta villkor. Förkasta för låga anbud och anbud där leverantörer inte kan förklara varför anbudet är lågt på ett trovärdigt sätt. Ställ relevanta, tydliga och rimliga krav som är möjliga att följa upp, avslutar Kristian Johansson.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Arbetsgivarfrågor i fokus

ARBETSGIVARDAG Över 170 personer från 130 företag deltog under en förmiddag fylld med givande föreläsningar och erfarenhetsutbyten.
NYHET Publicerad:

Vilken kommun i Västra Götaland blir först med en krångelombudsman?

FREDAGSKRÖNIKA Som första kommun i landet tar Helsingborg ett spännande initiativ och inför en ”krångelombudsman”. Vilken kommun i Västra Götaland blir först att följa efter?
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen - så sparar vi 70-100 miljarder

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Simon Påhlman

STUDENTMEDARBETARE Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland välkomnar en ny studentmedarbetare – Simon Påhlman! Vi bad Simon att svara på några snabba frågor för att lära känna honom lite bättre.
NYHET Publicerad:

Skaraborg satsar på företagsklimatet 

FÖRETAGSKLIMAT 2018 presenterade Skaraborgs kommunalförbund projektet ”Stärkt företagsklimat i Skaraborg”. Ett år in i projektet har mycket hänt.
NYHET Publicerad:

Great minds don't think alike

FREDAGSKRÖNIKA Hur överbrygger vi kompetensgapet, vänder utanförskap till integration och mångfald till affärsnytta? Det skriver Rudolf Antoni om i dagens krönika.
NYHET Publicerad:

Industrinatt – för inblick och kompetensförsörjning

FÖRETAGSKLIMAT Götene kommun arbetar aktivt tillsammans med näringslivet för att skapa ett så gott företagsklimat som möjligt. Ett bra exempel är att de tillsammans med Näringslivsföreningen arrangerade Götene Industrinatt för andra gången, kvällen den 23 oktober.
NYHET Publicerad:

Så rustas Västra Götaland

FREDAGSKRÖNIKA Vi ser en oväntat snabb försvagning av konjunkturen och vi går en tuffare framtid till mötes. För att möta dessa utmaningar blir kommunernas arbete med att stärka de lokala förutsättningarna för företagande allt viktigare.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Mathilda!

STUDENTMEDARBETARE Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland välkomnar en ny studentmedarbetare – Mathilda Ohlsson Larsson! Vi bad henne att svara på några snabba frågor för att lära känna henne lite bättre.
NYHET Publicerad:

Lagligt, lämpligt och listigt

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, det menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Våra välfärdsskapares betydelse

FREDAGSKRÖNIKA Den senaste veckan har vi på våra facebook-sidor fokuserat på att lyfta fram företagens betydelse för vår gemensamma välfärd. Ett koncept som inte alltid är så lätt att förstå och som i min mening aldrig kan framhävas tillräckligt. I tider då konjunkturen viker blir dessutom budskapet viktigare än någonsin.
NYHET Publicerad:

Någonstans mellan engagemang och krångliga regelverk

FREDAGSKRÖNIKA Under mina snart sex veckor på Svenskt Näringsliv har jag redan hunnit komma i kontakt med det driv och engagemang som finns bland våra medlemsföretag. Men jag har också hunnit höra berättelser från vardagen - en vardag bitvis fylld av myndighetskontakter, krångliga och oförutsägbara regler och dyra avgifter. Mitt eget engagemang för näringslivsfrågor är som mest påtagligt just där, någonstans mellan entreprenöriellt driv och krångliga regelverk.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Västra Götaland - så tycker de lokala företagen

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Generationsskiften i västsvenska företag - stora värden står på spel

FÖRETAGSKLIMAT Svenska företagare blir allt äldre och fler måste fundera över hur, och om, de ska lämna över verksamheten till kommande generation. Tydligt är att det är stora värden som står på spel när företag ska genomföra ett generationsskifte.
NYHET Publicerad:

Ung företagsamhet — för framtidens företagsklimat

FREDAGSKRÖNIKA För att stärka Västra Götalands företagsklimat och framtida tillväxt måste vi ha ambitionen att öka antalet elever som driver UF-företag. Det är så vi rustar morgondagens medarbetare, får fler företagsamma unga och skapar större samverkan mellan skolan och näringslivet.
NYHET Publicerad:

Det räcker inte med en god tanke

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet – en välfärdsfråga 

FÖRETAGSKLIMAT För en vecka sedan släppte vi årets ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men, spelar det någon roll om företagen är nöjda och vad betyder det att ha ett bra företagsklimat?
NYHET Publicerad:

Vårgårda – ett företagsklimat i toppklass

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda tog i år förstaplatsen när regionens bästa företagsklimat utsågs. Svenskt Näringsliv var med och lämnade över pokalen och fick även chansen att prata med näringslivssamordnare Johanna Heleander om receptet bakom kommunens framgångar.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT För tredje året i rad är det Vårgårda, Partille och Härryda som står på Västra Götalands prispall när Svenskt Näringsliv släpper 2019 års ranking av det lokala företagsklimatet. I år med Vårgårda som ny länsetta på plats 4 av 290 kommuner. Vårgårda tangerar därmed också det bästa resultatet någonsin uppnått av en kommun i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Landsbygdens långsiktiga utmaningar (och en annan sida av Bengtsfors)

FREDAGSKRÖNIKA Under de senaste veckorna har debatten om omfördelning mellan landets kommuner eskalerat. I fokus står mindre kommuner på landsbygden, som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända, och som därmed fått högre kostnader än vad de mäktar med. Bortom debatten om kortsiktig kostnadstäckning finns dock mer långsiktiga utmaningar om lokalt företagsklimat, samt en kommun i Dalsland som imponerar.