NYHET19 oktober 2016

Ny upphandlingslag försvårar för företagen

Allt färre företag deltar i de offentliga upphandlingar som genomförs i Sverige. Som skäl uppger många att kraven är alltför många, krångliga och orimliga. Regeringens nya upphandlingslagstiftning riskerar att försämra situationen ytterligare. - Kravinflationen måste upphöra men tyvärr kommer den nya upphandlingslagstiftningen att verka i helt motsatt riktning, säger Kristian Johansson Svenskt Näringsliv.

En ny upphandlingslagstiftning är i antågande och den pågående debatten är livlig. Svenskt Näringsliv tillsammans med många andra remissinstanser är kritiska. Sammanfattningsvis kommer den nya lagstiftningen öppna upp för fler irrelevanta krav, ökat regelkrångel och i grunden utgöra ett hot mot den svenska modellen. Lagförslaget kommer med största sannolikhet att accelerera de senaste årens utveckling där det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling stadigt minskar.

– Många företag vittnar redan idag om att det är krångligt, tidsödande och ibland omöjligt att uppfylla alla krav som ställs. Politiseringen av den offentliga upphandlingen gör att man kommer längre och längre ifrån den goda affären. Att företagen uppfyller allehanda politiska krav som inte sällan är helt irrelevanta för vad som ska handlas upp, blir viktigare än att säkerställa att man får det mesta av det bästa för varje skattekrona, säger Kristian Johansson.

En käpphäst för regeringen är innehållet som handlar om mer långtgående arbetsrättsliga krav. Leverantören måste uppfylla villkor enligt kollektivavtal vad gäller lön, semester och arbetstid. Myndigheten ska också kunna ställa krav på försäkringar och pensioner hos de svenska företag som deltar i upphandlingen. En av de brännande frågorna är hur redan hårt pressade upphandlingsavdelningar ska kunna hålla koll på och följa upp de över 700 kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Exempelvis kan det på en vanlig byggarbetsplats finnas 20 – 30 olika yrkeskategorier med olika kollektivavtal att hålla reda på.

– Vad regeringen gör är att bryta ut de arbetsrättsliga villkoren och sätta dem i fokus vid offentliga upphandlingar. Konsekvenserna är något av en revolution på svensk arbetsmarknad då 4000 myndigheter ger sig in och tolkar avtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter, säger Kristian Johansson.

En svårighet är just att upphandlande myndigheter ges rätten att tolka och bedöma parternas avtalade kollektivavtal för att förstå vilka krav de kan ställa. Detta lämnar utrymme för godtycke, ökad administration och mer krångel för såväl upphandlare som anbudsgivare. Många remissinstanser har sågat förslaget och även Lagrådet är kritiska. Förslaget beskrivs som ”illa skrivet, svårtolkat och kontraproduktivt”.

- Sammantaget leder det fram till en situation som gör det svårt för framför allt mindre företag att konkurrera om offentliga kontrakt i fortsättningen. Man riskerar som upphandlande myndighet att göra sämre affärer, då en allt mindre del av marknaden för en vara eller tjänst kan vara med och konkurrera, säger Kristian Johansson.

Vid sidan av arbetsrättsliga krav, förekommer redan idag andra sociala krav i form av att anbudsgivaren/företaget exempelvis ska emot praktikanter eller lärlingar inom ramen för uppdraget, att företaget har en plan mot diskriminering eller att anställda har rätt till heltid. Krav med goda intentioner, men som i många fall riskerar att bli kontraproduktiva och göra den offentliga marknaden otillgänglig för mindre företag.

- Vilka och omfattningen av de sociala krav som ställs påverkar vilka företag som deltar i upphandlingen. Exempelvis är det många gånger enklare för större företag att ta emot praktikanter eller långtidsarbetslösa än vad det är för mindre företag. Man måste vara medveten om att ju fler och mer omfattande krav, desto färre anbudsgivare och då också lägre konkurrens med allt vad det för med sig, säger Kristian Johansson.

En annan väg framåt vore en bättre dialog vid utformandet av upphandlingsunderlaget. Möjligheten att ställa krav som inte riskerar att slå ut varken mindre eller seriösa företag och som samtidigt säkerställer det man vill uppnå.

- Det bästa är att upphandlarna för en dialog med företagen om kravställningen före, under och efter upphandlingen. Att använda nyckeltal när anbuden utvärderas ger också en tydlig bild av vilka anbud som ligger inom rimliga nivåer och där man kan förutsätta att personalen har schysta villkor. Förkasta för låga anbud och anbud där leverantörer inte kan förklara varför anbudet är lågt på ett trovärdigt sätt. Ställ relevanta, tydliga och rimliga krav som är möjliga att följa upp, avslutar Kristian Johansson.

Svenskt NäringslivUpphandling
Skriven avKristian Ryberg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist