Dennis Larsen, NTI Gymnasiet

Dennis Larsen, NTI Gymnasiet

Sitter en ny Kamprad i skolbänken?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA. När jag fick höra om Ingvar Kamprads död kändes det givetvis ledsamt att en av våra främsta entreprenörer gått ur tiden. Jag funderade på det otroliga han genomfört med att gå från en liten pennsäljande pojk till multimiljardären med IKEA varuhus i 43 länder. Då kan jag inte undgå att fundera på om vi någonsin kommer att få se en ny Kamprad från den generation som nu växer upp.

Hur uppmuntrades Ingvar som barn att fortsätta utveckla sina entreprenöriella färdigheter?

Jag arbetar själv i skolans värld och ser dagligen hur ungdomar både kan beskrivas som lata och oengagerade till att de faktiskt visar på bra mycket större engagemang än vad jag ser någon annanstans i vuxenvärlden. Jag tror att alla människor, som barn, har en enorm kreativitet att komma på idéer och hitta sätt att genomföra dem. Vi i skolan bör ha som uppdrag att uppmuntra detta och få den glöd och deras entreprenöriella förhållningssätt att växa ännu mer.

Vad jag menar med det entreprenöriella förhållningssättet är att eleverna, samtidigt som de får ren ämneskunskap, också bygger ett självförtroende som gör att de vågar ta fasta på sina idéer och ta risken som det ibland kan innebära att driva igenom dem. Jag pratar ofta med eleverna om att det för mig inte spelar någon roll om de startar eget, blir anställda, pluggar vidare eller bara vill ut och resa. Det viktiga är att de under gymnasietiden får med sig verktygen och självförtroendet att kunna ta ett steg i den riktningen de tror på. Just denna del med elevens självförtroende glöms dock ofta bort och mig veterligen startas det inga framgångsrika företag av personer som har mycket teoretisk kunskap men inte har modet att driva igenom det de tror på.

Det handlar helt enkelt om att förbereda elever för ett framtida arbetsliv och för att nå detta måste vi arbeta ännu mer med att få näringsliv och skola att jobba tillsammans. Ska vi i skolan kunna låta eleverna arbeta inte bara verklighetsnära utan i verkligheten krävs det att det finns ett näringsliv som är beredda att vara med och utveckla sina blivande anställda och självklart även en skola som är beredd på att släppa in näringslivet innanför skolans väggar. Samtidigt bör man uppmuntra eleverna att våga mer och att det inte är hela världen om det blir fel.

Jag skulle vilja se ett samhälle som uppmuntrar till att göra mer fel. Om vi inte uppmuntrar risktagande kommer ingen våga prova något nytt och vi kommer aldrig vinna några Nobelpris, inte se någon nyskapande musik, få anställda som vågar ifrågasätta och utveckla företaget de arbetar på och definitivt inte se några nya Kamprad.

Dennis Larsen
Programansvarig, NTI Gymnasiet Göteborg

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Någonstans mellan engagemang och krångliga regelverk

FREDAGSKRÖNIKA Under mina snart sex veckor på Svenskt Näringsliv har jag redan hunnit komma i kontakt med det driv och engagemang som finns bland våra medlemsföretag. Men jag har också hunnit höra berättelser från vardagen - en vardag bitvis fylld av myndighetskontakter, krångliga och oförutsägbara regler och dyra avgifter. Mitt eget engagemang för näringslivsfrågor är som mest påtagligt just där, någonstans mellan entreprenöriellt driv och krångliga regelverk.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Västra Götaland - så tycker de lokala företagen

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Generationsskiften i västsvenska företag - stora värden står på spel

FÖRETAGSKLIMAT Svenska företagare blir allt äldre och fler måste fundera över hur, och om, de ska lämna över verksamheten till kommande generation. Tydligt är att det är stora värden som står på spel när företag ska genomföra ett generationsskifte.
NYHET Publicerad:

Ung företagsamhet — för framtidens företagsklimat

FREDAGSKRÖNIKA För att stärka Västra Götalands företagsklimat och framtida tillväxt måste vi ha ambitionen att öka antalet elever som driver UF-företag. Det är så vi rustar morgondagens medarbetare, får fler företagsamma unga och skapar större samverkan mellan skolan och näringslivet.
NYHET Publicerad:

Det räcker inte med en god tanke

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet – en välfärdsfråga 

FÖRETAGSKLIMAT För en vecka sedan släppte vi årets ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men, spelar det någon roll om företagen är nöjda och vad betyder det att ha ett bra företagsklimat?
NYHET Publicerad:

Vårgårda – ett företagsklimat i toppklass

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda tog i år förstaplatsen när regionens bästa företagsklimat utsågs. Svenskt Näringsliv var med och lämnade över pokalen och fick även chansen att prata med näringslivssamordnare Johanna Heleander om receptet bakom kommunens framgångar.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT För tredje året i rad är det Vårgårda, Partille och Härryda som står på Västra Götalands prispall när Svenskt Näringsliv släpper 2019 års ranking av det lokala företagsklimatet.  I år med Vårgårda som ny länsetta på plats 4 av 290 kommuner. Vårgårda tangerar därmed också det bästa resultatet någonsin uppnått av en kommun i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Landsbygdens långsiktiga utmaningar (och en annan sida av Bengtsfors)

FREDAGSKRÖNIKA Under de senaste veckorna har debatten om omfördelning mellan landets kommuner eskalerat. I fokus står mindre kommuner på landsbygden, som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända, och som därmed fått högre kostnader än vad de mäktar med. Bortom debatten om kortsiktig kostnadstäckning finns dock mer långsiktiga utmaningar om lokalt företagsklimat, samt en kommun i Dalsland som imponerar.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT. Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Västra Götaland ut i år?
NYHET Publicerad:

Bli studentmedarbetare hos Svenskt Näringsliv Västra Götaland

PLATSANNONS Inför vårens arbete söker Svenskt Näringsliv i Västra Götaland studentmedarbetare för att stärka upp arbetet. Är du den vi söker?
NYHET Publicerad:

Dags att rusta sig för utmaningar

FREDAGSKRÖNIKA Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet 2019 visar på dystra framtidsutsikter i både Västra Götaland som riket i stort. Samtidigt som förväntningarna framöver minskar visar Västra Götaland även på en något lägre produktion/försäljningsvolym under de senaste 6 månaderna än i övriga riket.
NYHET Publicerad:

Donsö sätter sjöfarten på kartan

SKOLA OCH NÄRINGSLIV Nästan 2000 gymnasie- och högskoleelever, över 100 yrkes- och studievägledare och utbildningsminister Anna Ekström samlades förra veckan på Donsö för att delta på en studiedag i sjöfartens tecken.
NYHET Publicerad:

Fler nya bostäder med regelförenklingar

BOSTADSBRIST I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Välfärdsvaluta för pengarna

FREDAGSKRÖNIKA Vilken välfärd får du för dina skattepengar? 
Det beror på var du bor. Det till synes självklara sambandet mellan vad du betalar och den kvalitet du får tycks dock saknas. 
NYHET Publicerad:

Välkommen Jessica Tengeland

NY PÅ JOBBET Jessica Tengeland ny projektledare vid Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland. Vi bad henne svara på några snabba frågor för att lära känna henne lite bättre.
NYHET Publicerad:

Mindre dyrt att köpa och sälja sin bostad

BOSTADSBRIST I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Hanna!

SVENSKT NÄRINGSLIV Vi välkomnar Hanna Waerland-Fager som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland. Hanna kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Moltas Kallur!

NY PÅ JOBBET Moltas Kallur är vår nya praktikant för hösten på regionkontoret i Göteborg. Vi bad honom svara på några snabba frågor för att lära känna honom bättre.
NYHET Publicerad:

Rimligare hyror för fler bostäder

BOSTÄDER I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.