Arbetskraftsinvandring nyckel till kompetensbristen

– Många svenska företag i olika branscher har behov av att kunna rekrytera rätt kompetens från utlandet. Idag är det allra svårast för företag inom bygg, installation och transportindustri att hitta rätt kompetens i landet. Även IT-sektorn har ett skriande behov av arbetskraft och man bedömer att 70 000 personer behöver rekryteras till den sektorn de närmsta åren, medan endast 3567 personer med utbildning som matchar sektorn examinerades 2017. Ekvationen går helt enkelt inte ihop och därför blir möjligheten att kunna rekrytera rätt kompetens från utlandet en nödvändighet för att vissa sektorer på den svenska arbetsmarknaden ska kunna fortsätta att växa, konkurrera och överleva, säger hon.

De skadliga kompetensutvisningarna

Bland de beviljade förstagångs- och förlängsansökningar under 2018 stod yrkeskategorierna IT-experter, arkitekter och systemutvecklare för 25 procent av alla arbetskraftsinvandrare, och bärplockare och plantörer för 16 procent, för att nämna några siffror. När ett företag rekryterar från utanför EU är det ofta en stor investering som det ligger mycket möda bakom. Därför är de kompetensutvisningar som har skett de senaste åren ett hårt slag mot arbetsgivarna.

– Problemet har varit att alla avvikelser från kollektivavtalsliknande nivåer på arbetsvillkor har lett till utvisning, oavsett orsak eller storlek på avvikelserna. 2017 kom en dom i Migrationsöverdomstolen som fastslog att Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning utifrån hur det har sett ut under hela tillståndsperioden vilket skulle leda till en mer nyanserad bedömning. Detta var jättebra, men löste inte hela problematiken eftersom Migrationsverket inte tar hänsyn till om företaget som personen arbetar på har kollektivavtal eller inte. Om företaget inte har kollektivavtal måste arbetskraftsinvandraren hitta försäkringar på marknaden som motsvarar villkoren i kollektivavtalet för branschen, vilket är både krångligt och kostsamt.

– Om vi ska underlätta för den svenska arbetsmarknaden att fylla kompetensgapen framöver så kan det inte fortsätta så här, fortsätter Amelie Berg. Migrationsverket måste ändra sin tillämpning och anpassa sig till det faktum att det både finns företag som har kollektivavtal och företag som inte är bundna av kollektivavtal. För att göra processen så enkel som möjligt för företagen måste myndigheterna samordna sig bättre redan vid ansökningstillfället.

Stort behov av arbetskraftsinvandrare

Till skillnad från många politikers uppfattning betonar hon att det för Svenskt Näringsliv är oerhört viktigt att man som arbetsgivare ska kunna rekrytera arbetstagare från tredje land oavsett utbildning eller yrke. Detta särskilt med tanke på den breda kompetensbrist som finns idag.

– Det talas ofta om att det är viktigt att vi rekryterar högkvalificerade personer, men behovet är så mycket bredare än så. Svenskt Näringsliv brukar prata om plantörer, chaufförer och ingenjörer; det finns behov av alla dessa arbetstagare och många däremellan på den svenska arbetsmarknaden. Det är till exempel väldigt svårt att hitta medarbetare till de gröna näringarna idag. Plantörer och skogsarbetare är exempel på kompetens som branschen efterfrågar. Som väl är har januariöverenskommelsen inneburit att det politiska utrymmet för att begränsa arbetskraftsinvandringen har minskat.

Framtidens arbetskraft

När Amelie Berg blickar framåt ser hon stora utmaningar för den svenska arbetsmarknaden men även flera möjligheter. Hon har svårt att se att man lyckats komma tillrätta med kompetensförsörjningsgapet om 10-20 år, och att arbetskraftsinvandringen därför måste bli en mer självklar del av svensk arbetsmarknad.

– Det viktigaste för våra företag är att möjligheten att rekrytera arbetskraft i tredje land finns kvar och att de personer som kommer hit ska behandlas på samma sätt som de som finns i Sverige. Vi ska inte begränsa företagens konkurrenskraft utan hjälpa den att bli ännu starkare.