Chefsekonom: Sänkta arbetsgivaravgifter skapar fler jobb

Kostnaderna för att anställa måste sänkas. Kraven kommer från en rad arbetsgivarorganisationer, politiker och experter. Även om den svenska arbetsmarknaden ser stark ut på ytan med få varsel och rekordmånga lediga jobb, så hittar företagen inte personal att anställa. Det är en paradox, konstaterar professor Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium hos Almega.

– Vi har en extremt stor kompetensbrist samtidigt som stora grupper lågutbildade och utrikes födda har extrema svårigheter att komma in på arbetsmarknaden med effekten att många har svårt att försörja sig själva, säger han.

För att komma åt utanförskapet krävs en rad åtgärder och trycket på sänkta arbetsgivaravgifter ökar från flera håll. Enligt Sven-Olov Daunfeldt har sysselsättningseffekterna av en sådan reform kraftigt underskattats i debatten efter att IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) 2013 dömde ut sänkningen för unga 2007. De menade att reformen endast skapade 6-10 000 jobb och att ”kostnaden” för staten var omkring 1,2 miljoner kronor per skapat jobb.

Skapar mycket mer jobb

Sven-Olov Daunfeldts tidigare forskning visar att IFAU-rapporten har nått fel slutsatser, och nu vill han en gång för alla slå hål på myten om att åtgärden är ineffektiv, dyr och inte skapar jobb.

– I själva verket skapar den mycket mer än man tidigare trott, säger han.

Han menar att kostnader och intäktsbortfall för staten ofta blandas ihop i debatten, vilket förvirrar bilden. Det IFAU gjorde var att jämföra unga som hade fått en sänkt arbetsgivaravgift med marginellt äldre personer som inte hade fått den. Och så tittade de på om de som fick sänkningen blev mer benägna att anställa efter reformen.

– Det låter ju bra. Problemet är bara att det inte är individen som får en sänkning av avgiften, utan företagen, säger han.

Företagen som redan hade många unga anställda när reformen genomfördes fick stora kostnadsbesparingar, i och med att deras lönekostnad gick ned, förklarar Sven-Olov Daunfeldt. Det gäller att analysera två effekter: Dels substitutionseffekten, det vill säga om företagen blir mer benägna att anställa unga när det blir billigare än att anställa någon som är äldre.

– Det var bland annat det här som IFAU undersökte. Men den andra effekten, skaleffekten, har man helt missat att analysera, säger han.

Två positiva effekter

Skaleffekten innebär att företag som har många unga i realiteten får ”en påse pengar”, en kostnadsbesparing som kan öka produktiviteten, vilket i sin tur leder till att de blir mer benägna att anställa alla, oavsett ålder.

– Du har alltså två positiva effekter, där skaleffekten är den viktigaste, säger han när han presenterar resultaten.

Hans forskning delar in företagen i fem grupper, från lägst till högst kostnadsbesparing av sänkta arbetsgivaravgifter. Företagen med minst antal unga sparade 6 600 kronor per år och de blev inte mer benägna att anställa.

– Men de 20 procent av företagen som hade flest unga sparade i genomsnitt 172 697 kronor, vilket faktiskt möjliggör nya anställningar och fler arbetade timmar. Vissa företag med väldigt många unga fick kostnadsbesparingar på en miljon kronor. Det är ju här vi borde förvänta oss effekter, säger han.

Och det är precis vad hans forskning visar. Företag med många unga anställde i snitt en till och framför allt fick de som redan jobbade jobba betydligt fler timmar. Sammantaget kommer beräkningarna fram till att reformen skapar 18 100 nya jobb med ett intäktsbortfall för staten på 440 000 kronor per jobb. Inte 1,2 miljoner.

– Det här har varit en mycket mer effektiv reform än vad man tidigare trott. Nu kanske det finns de som tycker att 440 000 kronor per jobb låter mycket, men det är det inte. Man kan inte förvänta sig att en sån här minskning ska ha en helt neutral effekt på statsbudgeten. Sådana reformer finns inte. Det skulle möjligen vara slopande av värnskatten. Extratjänsterna låg till exempel på 6-9 miljoner kronor i intäktsbortfall, säger han.

Många fler arbetade timmar

Det är viktigt att komma ihåg att den stora effekten finner man inte i antal nya jobb, utan att befintliga arbetstagare som jobbar deltid jobbar fler timmar.

– Det är rationellt. Om en företagare får sänkta arbetskraftskostnader är det ganska naturligt att först titta på om personalen som redan jobbar kan jobba mer. Vi ser en väldigt stor effekt på antal jobbade timmar, säger han och fortsätter.

– Och det är främst instegsjobb som skapas, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Men från Socialdemokraterna är det kalla handen, trots den nya forskningen. Åsa Westlund (S), ordförande för riksdagens finansutskott, menar att andra åtgärder är viktigare. Ska man skapa konkurrenskraft är det satsningar på forskning, kompetensutbildning, infrastruktur och annat som går före, menar hon.

– Pengarna från staten kan användas bättre. Så är det den bästa åtgärden? Nej, säger hon under panelsamtalet.

Krävs strukturreformer

Sven-Olov Daunfeldt hoppas att hans och andra välrenommerade forskares slutsatser på senare tid ska ta bort stigmat kring arbetsgivaravgifterna. Däremot är han tydlig med att det krävs fler åtgärder för att lösa utanförskapet.

– Det finns inget Alexanderhugg. Det krävs strukturreformer med många åtgärder som stärker drivkrafter att jobba. Sänkta kostnader, etableringsjobb, förbättrad matchning och bättre företagsklimat krävs för att företagen ska våga anställa, säger Sven-Olov Daunfeldt under seminariet.