Ett EU-förslag om lönetransparens är otydligt och svårtolkat samt hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen, skriver företrädare för medlemsorganisationer i Svenskt Näringsliv.
Omställning, konkurrenskraft och jobb är ledorden i EU:s stora återhämtningsplan. Avgörande för återhämtningen är att minska osäkerheten och öka företagens förmåga att investera och anställa. Samtidigt presenterar EU-kommissionen ett nytt direktiv om lönetransparens. Ett genomförande innebär omfattande administration och byråkrati för företagen och försämrar arbetsmarknadens funktionssätt och kompetensomställning.
Förslaget, som syftar till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män genom lönejämförelser och fler juridiska tvister, är otydligt och svårtolkat. Det skapar stor osäkerhet för arbetsgivarna i deras lönesättning och är ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen och mot tillväxten i Europa.
Fokus för politiken måste vara att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nya jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Det krävs investeringar och strukturomvandling när världen ska resa sig efter pandemin. Tack vare vaccineringen har läget ljusnat men osäkerheten om framtiden är fortfarande stor. Under krisen har mängder av jobb slagits ut, långtidsarbetslöshet och utanförskap har stigit kraftigt. Många företag lever under konkurshot och statsfinanserna har försvagats.
Samtidigt som EU:s historiskt stora paket för tillväxt, nya jobb och omställning antagits fortsätter arbetet med det nya direktivet om lönetransparens som EU-kommissionen presenterade i mars i år. De negativa effekterna på samhällsekonomin av direktivet uppmärksammade vi i en artikel redan förra hösten. Genomförs förslaget hotas den svenska arbetsmarknadsmodellen. Tillkomsten av nya jobb, den gröna och digitala strukturomvandlingen samt kompetensförsörjningen på arbetsplatserna kommer att försämras av en rigid lönebildning präglad av jämförelser mellan yrken.
EU-kommissionen uppskattar att skillnaden i lön mellan män och kvinnor i Europa är omkring 15 procent. Det är visserligen omöjligt att säga om skillnaden helt eller delvis beror på diskriminering, men nu läggs ändå ett förslag som innebär en kostsam, ineffektiv och byråkratisk lagstiftning. I Sverige har löneskillnaderna mellan män och kvinnor årligen minskat och den oförklarade löneskillnaden är nu 4,4 procent. Den svenska arbetsmarknadsmodellen levererar.
Vi ställer oss självklart bakom att kvinnor och män ha samma lön för samma arbete utfört på samma sätt. Men lika självklart är att ett framtida EU-regelverk måste ta hänsyn till olika nationella verkligheter och modeller på arbetsmarknaden. Kommissionens uttalade ambition, att kraftigt öka antalet diskrimineringsärenden i domstol, är fel metod. Den svenska modellen som nu hotas bygger i stället på parternas vilja att själva lösa sina konflikter.
Vi ser flera risker med lönetransperensdirektivet.
Kommissionen missar helt hur verkligheten faktiskt ser ut. Arbetsmarknaden är dynamisk, arbeten förändras ständigt och med det även kompetenskraven. Förslagets logik innebär att nödvändig strukturomvandling försvåras, vilket försämrar Europas konkurrenskraft. Givetvis ska vi fortsätta arbeta för jämställdhet men med metoder som stärker strukturomvandling, konkurrenskraft och förutsättningar för hållbar tillväxt.
Europa behöver företag som vill anställa och en arbetsmarknadsmodell som likt den svenska uppmuntrar omställning och strukturomvandling. Att försvåra jobbskapande, investeringar och konkurrenskraft i ett läge när Europa verkligen behöver innovation, omvandling och företagande är helt fel väg att gå.
Johan Davidson, Chefekonom, Svensk Handel
Carl Eckerdal, Chefekonom, Livsmedelsindustrierna och IKEM
Kerstin Hallsten, Chefekonom, Industriarbetsgivarna
Fredrik Isaksson, Chefekonom, Byggföretagen
Lars Jagrén, Senior Advisor, Svenskt Näringsliv
Thomas Jakobsson, Chefekonom, Visita
Patrick Joyce, Chefekonom, Almega
Mats Kinnwall, Chefekonom, Teknikföretagen
Artikeln var publicerad i Arbetet 2021-09-13
Arbetsmarknad EU