EU-förslag om gig-ekonomin: ”Utarmar den svenska modellen”

Förslaget ingår i handlingsplanen för sociala pelarens genomförande. Inom ramen för den sociala pelaren har Kommissionen tidigare lagt långtgående lagstiftningsförslag om arbetsvillkor, minimilöner och lönetransparens. Även förslaget om plattformsarbete är ingripande och innehåller bland annat en presumtion för att en person som arbetar via en digital plattform ska ses som arbetstagare och inte exempelvis egenföretagare. Därtill innehåller förslaget en rad administrativa skyldigheter för företagen samt reglering av hur tvister i frågan ska hanteras.

Definitionen av vad som utgör en arbetstagare är centralt i varje lands arbetsrätt. Det får därför stora konsekvenser när EU försöker reglera det i en överstatlig lagstiftning. För svenskt vidkommande innebär det bland annat att arbetsmarknadens parter förlorar möjligheten att hantera dessa frågor genom kollektivavtal.

”Olyckligt att EU går mot en federalistisk arbetsrätt”

– Det är djupt olyckligt att EU fortsätter att driva hårt mot en federalistisk arbetsrätt. I takt med att allt fler frågor där parterna tidigare varit fria att hitta lösningar flyttas till EU-nivå utarmas den svenska modellen. Det säger sig självt att regler som kommer från parterna svarar bättre mot behoven hos de svenska företagen och deras anställda än en central EU-lagstiftning, säger Niklas Beckman.

Förslaget kan också påverka det svenska näringslivet negativt.

– De flesta företag börjar i liten skala och det är vanligt att de erbjuder tjänster via en digital plattform som en app eller hemsida. Att det inte ska kunna ske utan att tjänsteutövaren presumeras vara anställd om det inte motbevisas i domstol skulle få starkt negativa konsekvenser för möjligheten att driva företag och erbjuda tjänster via digitala plattformar i Sverige, fortsätter Niklas Beckman.

Förslaget innehåller även omfattande och detaljerade skyldigheter att ge olika typer av information till bland annat myndigheter och de som arbetar via plattformen. En hel del av de frågor som förslaget behandlar regleras redan av befintliga EU-direktiv.

– Förslaget innebär en orimlig administrativ börda för de företag som omfattas. Eftersom många av frågorna redan regleras av annan lagstiftning blir den redan komplicerade europeiska lagstiftningen ännu mer svårtillämpad, säger Niklas Beckman.