FAQ Arbetstidsförkortning
Kortare arbetstid får stora effekter på ekonomi, sysselsättning och välfärd. Vi ger dig svar på några centrala frågor i debatten om arbetstidsförkortning.
Hur mycket arbetar vi i Sverige?
Den faktiska arbetstiden per anställd är 1 431 timmar per år, vilket motsvarar 28 timmar per vecka. Den teoretiska arbetstiden för en heltidsanställd i Sverige är 40 timmar per vecka, vilket motsvarar 2 080 timmar per år. När ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro räknas bort, uppgår alltså den faktiska arbetstiden per anställd till 1 431 timmar per år. Källa: Ekonomifakta
Jobbar svenskar mer än andra?
Nej, i Sverige jobbar vi färre antal timmar än i många jämförbara länder. Faktum är att bara Norge, Danmark och Tyskland har kortare årsarbetstid än Sverige av alla OECD-länder. Källa: OECD
Hur mycket jobbar man i andra länder som Norge, Danmark och Tyskland?
Årsarbetstiderna i Norge, Danmark och Tyskland är 1 407, 1 379 och 1 331 timmar vilket är marginellt mindre än i Sverige där vi jobbar 1 431 timmar per år.
Hur mycket skulle en lagstadgad arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar kosta Sveriges ekonomi?
Beräkningar visar att en sådan reform kan minska BNP med drygt 500 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 8,1 procent av BNP eller cirka 49 000 kronor per person och år.
Källa: Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning, Svenskt Näringsliv
Varför är lagstadgad arbetstidsförkortning fel väg att gå?
En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle minska vårt välstånd drastiskt. Det är också ett hot mot den svenska modellen. I decennier har arbetsmarknadens parter förhandlat fram lösningar som balanserar arbetsgivares och arbetstagares intressen – denna modell gör det möjligt att ta hänsyn till branschspecifika behov och förutsättningar utan att äventyra tillväxt och välstånd.
Kan ökad produktivitet väga upp kostnaden av en lagstadgad arbetstidsförkortning?
Nej, för att fullt ut kompensera en minskning från 40 till 35 timmar krävs en mycket kraftig produktivitetsökning, faktiskt mer än de 12,5 procent som arbetstiden skulle minska. Historiskt har produktivitetstillväxten i Sverige inte varit tillräcklig för att bära en så stor generell förkortning.
Hur påverkar lagstadgad arbetstidsförkortning de verksamheter som pågår dygnet runt?
I verksamheter som är i gång dygnet runt kan, till exempel, maskinerna inte öka produktionen då de går redan för fullt. För att bibehålla samma drift krävs fler skiftlag eller bemanning, vilket ökar kostnaderna eftersom produktivitetshöjningar inte kan kompensera bortfallet av arbetade timmar.
Hur påverkar en lagstadgad arbetstidsförkortning finansieringen av välfärden?
En lagstadgad arbetstidsförkortning innebär färre arbetade timmar i ekonomin och därmed lägre produktion och skatteintäkter. Samtidigt ökar behoven i vård, skola, omsorg, rättsväsende och försvar, vilket gör finansieringen mer ansträngd.
Varför uppstår en kostnad om lagstadgad arbetstidsförkortning genomförs med bibehållen lön?
Om arbetstiden minskar men lönen är oförändrad ökar kostnaden per arbetad timme. Det kan leda till högre priser, lägre framtida löneökningar eller minskad sysselsättning.
Varför riskerar sysselsättningen att minska vid lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön?
När arbetstiden sänks men lönen är oförändrad stiger kostnaden per arbetad timme, vilket normalt gör arbetsgivare mer försiktiga med nyanställningar och kan minska efterfrågan på arbetskraft. Almega pekar på att jobbdelningseffekter ofta är svaga och att högre timkostnad i stället tenderar att dra ned efterfrågan på arbetskraft.
Källa: Almega
Varför kan arbetstidsförkortning slå extra hårt mot jobb i tjänstesektorn?
I många tjänsteföretag är intäkter nära kopplade till såld arbetstid, samtidigt som löner är den största kostnaden, vilket gör en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön särskilt svår att bära. Almega bedömer att en 35-timmarsvecka i privat tjänstesektor innebär ett stort bortfall av arbetstimmar och ett betydande produktionsbortfall.
Källa: Almega
Varför kan en lagstadgad arbetstidsförkortning leda till högre priser – och därmed påverka jobben?
Om företagens kostnader per timme stiger kan en del behöva tas ut i högre priser, vilket dämpar efterfrågan och kan pressa sysselsättningen. Riksbanken betonar att ansvarsfull kostnads- och lönebildning har varit viktig för att hålla uppe sysselsättningen och undvika att inflationen biter sig fast.
Källa: Riksbanken
Hur påverkas pensionen av arbetstidsförkortning?
Vi skulle behöva arbeta nästan fyra år längre innan pension för att kompensera för produktionsbortfallet vid en 35-timmarsvecka. Utan ett längre arbetsliv hotar en ”pensionssmäll” där fler blir beroende av bidrag.
Källa: Beräkningar från Svenskt Näringsliv baserat på siffror från OECD och Pensionsmyndigheten.
Hur påverkar en lagstadgad arbetstidsförkortning företagens konkurrenskraft?
En generell lagstadgad arbetstidsförkortning höjer arbetskostnaden per timme i hela ekonomin. Det riskerar att försämra konkurrenskraften, särskilt i exportberoende branscher.
Varför är lagstadgad arbetstidsförkortning särskilt problematisk i dagens ekonomiska läge?
Sverige står inför en åldrande befolkning, kompetensbrist och stora investeringsbehov i energi, infrastruktur och försvar. I ett sådant läge är fler arbetade timmar en viktig del av att säkra tillväxt och finansiering av välfärden.
