Många förlorare i strid om fransk arbetsrätt

”El Khomri-lagen” har den döpts till efter arbetsministern Myriam El Khomri, men lagen bär hela regeringens märke. För att den skulle gå igenom i parlamentet tvingades regeringen tre gånger använda paragrafen 49-3. Enligt den ska debatten upphöra i parlamentet och regeringens förslag gå igenom om inte en kvalificerad majoritet röstar emot. Och det skedde nu inte.

Men den långa konflikten har inte gett någon segrare. Varken regeringen, arbetsgivarna eller facken. Snarare har den lämnat en rad förlorare kvar på slagfältet.

Regeringen har fått betala ett högt pris. Den har tvingats till reträtt på en rad punkter i sitt ursprungliga lagförslag. Och motsättningarna har ökat inom det egna socialistpartiet med starka splittringar knappt ett år före nästa presidentval.

Arbetsgivarna har fått igenom en del men har också tvingats se en rad eftersträvade delar i den nya lagen gå upp i rök.

Facken är också splittrade. Det stora vänsterfacket CGT, det gamla kommunistfacket, har vunnit några segrar på ytan men i verkligheten har inte mycket blivit kvar.

Den allmänna opinionen är också negativ. Sju av tio är emot lagen som den ser ut, visar enkäter.

Pierre Gattaz, ordförande för arbetsgivarnas stora organisation Medef, har varit mycket kritisk till de eftergifter som regeringen gjort i sitt ursprungliga förslag. Han anser att förändringarna i arbetsrätten till sist inte tjänar något till.

Alexandre Saubot, vice ordförande i Medef, bedömer också att arbetslagen som den först utformades hade kunnat ändra förhållandena, men inte efter alla påtryckningar och ändringar som sedan skett.

En är gränserna för de skadestånd som kunnat utdömas för företagen vid friställningar i olika fall, som togs bort. De hade annars kunnat hjälpa företagen att bättre bedöma läget, men nu fortsätter osäkerheten och rädslan att anställa.

Alexandre Saubot nämner också den stora osäkerhet som finns kvar vid friställningar av ekonomiska skäl. Frankrike håller fast vid att bedöma inte bara inhemska svårigheter utan att även ta hänsyn till svårigheterna internationellt och i vilken grad de är tillräckliga för friställningar i ett företag.

De sista dagarna i augusti samlade Medef arbetsgivare från hela Frankrike. Ett flertal av de aktuella kandidaterna till presidentvalet i april-maj 2017 var på plats och utfrågades om sina handlingsprogram. Där ingick diverse ändringar med större frihet för företagen i den just antagna nya arbetslagen.

Pierre Gattaz har redan klargjort några av de krav och önskemål som bör ställas inför framtiden. Dit hör sänkt arbetslöshet från dagens 9,9 procent till runt 6 procent.

Medef vill vidare ha en sänkning med 90 miljarder euro i skatter och avgifter för företagen, avskaffad förmögenhetsskatt, minskade offentliga utgifter, en upplåsning av spärrarna som finns på arbetsmarknaden samt förenkling av samtal och förhandlingar i företagen.

I december lägger Medef fram ett eget reformprogram inför presidentvalet nästa år.