LogoLogo
LogoLogo
NYHET13 juni 2019

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

Artificiell intelligens, 3D-skrivare och blockkedjor skapar nya företag och nya arbetsformer. I framtiden består företag av löst sammansatta nätverk, som saknar fysiska kontor. Samtidigt har medarbetare flera jobb och de väljer var de vill arbeta

Robin Teigland
Robin Teigland, professor på Chalmers, talade om hur teknikutvecklingen påverkar framtidens företagande och arbete. Här med sin robotkompis Sparky som också deltog på konferensen "På banan eller i båset 2030 – vad utmanar den svenska arbetsmarknaden?".Foto: Stina Stjernkvist/TT
Panelen
Anders Ferbe, David Morgenstern och Siri Steijer i panelen.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

”På banan eller i båset 2030 – vad utmanar den svenska arbetsmarknaden?” var titeln på konferensen om hur digitalisering och teknikutveckling påverkar framtidens arbetsmarknad, som lockade över 200 personer.

En av talarna Robin Teigland, professor på Chalmers, gav en bild av nya typer av företag och arbetsformer som skapas med hjälp av ny teknik. Till exempel blir det allt vanligare med företag som helt saknar fysiskt kontor.

– Men var jobbar alla då? Jo, där de vill jobba. Hemma, på café eller i ett kontorskollektiv. Eller de kanske jobbar på Bali någon vecka och kombinerar det med att surfa. Det intressanta är att de själva väljer var de vill arbeta. Man tar med sig sitt jobb.

Hon tror också att fler i framtiden kommer att ha flera olika jobb samtidigt.

– Du måste inte välja det ena eller det andra – det finns flera möjligheter. Du kan vara både bonde och jobba på ett försäkringsbolag.

Förutom en traditionell del med fast anställda består allt fler företag också av ett externt löst sammansatt nätverk med personer som hjälper till på olika sätt, till exempel med att utveckla och testa produkter.

– Vi är vana vid centraliserade hierarkiska organisationer men med internet och alla nya teknologier ser vi helt nya sätt att jobba. Och vi har bara sett början, med blockkedjor, artificiell intelligens och 3d-skrivare till exempel.

Ola Wong, journalist och Kinakännare, fick många i publiken att haja till över Kinas strategier för att bli världsledande inom tio högteknologiska områden senast 2025. Som ett första steg.

– Kina har gjort ett stort språng den här gången och är det land som producerar mest vetenskap inom naturvetenskap och teknologi.

USA är nu det enda landet som lägger mer pengar än Kina på forskning. Varje år examineras åtta miljoner kineser från universitetet och den största ökningen har skett inom ingenjörsutbildningar.

– Slutsatsen är att Kina är och kommer att vara en avgörande kraft för utvecklingen inom den kunskapsbaserade ekonomin, säger Ola Wong.

Under en avslutande paneldebatt diskuterades olika strategier för svensk arbetsmarknad.

Siri Steijer, programansvarig arbetsmarknad på tankesmedjan Timbro, betonade kompetensperspektivet som grundläggande för svensk konkurrenskraft, och att alla måste känna motivation och incitament att försörja sig.

– I Kina har den kollektivistiska synen och plikten mot det egna landet fungerat bra. Men i ett fritt samhälle måste människor inse att det är deras eget ansvar att ha rätt kompetens så att de kan ha ett jobb.

Carina Lindfelt, avdelningschef på Svenskt Näringsliv, konstaterade att ”det behövs förändring nu” och ställde sig frågan om politiken är tillräckligt snabbfotad för att hantera dem.

Anders Ferbe tidigare förbundsordförande för IF Metall, höll med henne om att det är bekymrande att svenska politiker ”inte riktigt orkar ta tag i viktiga samhällsfrågor”, och påpekade att fack och arbetsgivare behöver samverka för att möta förändringarna på arbetsmarknaden.

– Den svenska partsmodellen är oerhört stabil men också väldigt skör och därför gäller det att ha båda perspektiven. När organisationsgraden och så småningom även kollektivavtalstäckningen minskar ramlar allt fler utanför den trygghet som kollektivavtalen ger.

När det gäller kompetensutveckling är det för hans del inte synonymt med kurser och utbildningar som det är för många andra. Det livslånga lärandet måste bli praktik, slog han fast.

– Ger du människor tillräckligt med möjligheter att utbilda sig utifrån de egna förutsättningarna finns motivationen. Drivkraften att lära mer finns i alla, framför allt när vi ser vad det ska användas till.

David Morgenstern, som arbetar med lärande- och ledarutvecklingsfrågor på betaltjänstföretaget Klarna, bekräftade att jakten på kompetens är extremt central för ett företag som Klarna, både när det gäller vidareutveckling av medarbetare och rekrytering externt.

Den svenska arbetsmarknaden är redan idag till stor del globaliserad, konstaterade han. Klarna har idag över 80 nationaliteter bland sina medarbetare.

– Vi är ett exceptionellt internationellt företag. Idag dammsuger svenska företag andra länder i Europa och världen där vi hittar de bästa ingenjörerna. En majoritet av de vi anställer för att jobba i Sverige kommer idag inte från Sverige.

Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs vd konstaterade att hela arbetsgivarsfären har ett ansvar att försöka förstå hur arbetsmarknaden kommer att förändras.

– Utifrån det kan vi bygga ett hypoteser kring hur arbetsmarknaden kan utvecklas. Flera av dem är sannolikt fel men med några gemensamma scenarier kan vi ändå planera för en annorlunda framtid. Det gör oss bättre rustade för vad som än kommer.

Även han lyfte fram kompetensförsörjningen som en framträdande fråga. När det gäller kvalitet i skolan och på högre utbildningar men också i yrkeslivet.

– Det är ingen tvekan om att vi behöver mycket mer flexibla inlärningssystem som följer oss genom livet. Här måste hitta en modell som tydligare definierar vad som är näringslivets, det offentligas respektive individens ansvar.

Seminariet genomfördes inom ramen för Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM.

Läs mer om FrAM här

Artificiell intelligensFramtidens arbetsmarknadArbetsmarknadKina
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist