Ett möte med regeringen om EU:s minimilöner brådskar, anser företrädare för arbetsmarknadens parter. ”Det är dags att använda såväl politiska som rättsliga medel för att stoppa direktivet”, skriver de i ett öppet brev.
Tidigare i höstas presenterade EU-kommissionen ett direktiv om lagstadgade minimilöner. Förslaget möttes av högljudda protester från svenska politiker. Bland annat deklarerade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon är starkt kritisk till att EU lägger sig i lönebildningen. Även från arbetsmarknadens parter har mottagandet varit minst sagt kyligt.
I ett försök att höja tempot i frågan bjuder sex företrädare för arbetsmarknadens parter in statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till överläggningar om regeringens strategi för att försöka stoppa EU-kommissionens förslag.
Parterna är överens om att direktivet om minimilöner är ett allvarligt hot mot grunderna för den svenska kollektivavtalsmodell, liksom mot lönebildningen.
Nu är det dags att lytta fram positionerna, agera tuffare och mer kraftfullt mot EU-kommissionen, anser de sex företrädarna.
”Vi förväntar oss att regeringen leder detta arbete på ett målmedvetet sätt och använder alla till buds stående medel, politiska och rättsliga, för att stoppa EU:s minimilönedirektiv” skriver representanterna för arbetsmarknadens parter i ett öppet brev.
22 länder i EU har lagstadgade minimilöner. I kronor räknat ligger Luxemburg högst på nära 21 800 kronor i månaden och Bulgarien lägst på drygt 3 000 kronor i månaden. I relation till medianlönen är det istället minimilönerna i Frankrike och Slovenien som ligger högst bland EU-länderna. Sverige har ingen lagstadgad minimilön däremot finns ingångslöner i många kollektivavtal.
Källa: Ekonomifakta
Arbetsmarknad EU