Så förändrar digitaliseringen svensk arbetsmarknad

Mårten Blix, fil.dr i nationalekonomi, är forskare vid institutet för näringslivsforskning sedan 2015, där han bland annat tittar på frågor relaterade till digitalisering. På sin meritlista har han även uppdraget som sekreterare i Framtidskommissionen, som syftade till att identifiera viktiga samhällsutmaningar på längre sikt. Men denna bakgrund är Mårten Blix en auktoritet i frågan om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Hur kommer digitaliseringen att förändra den svenska arbetsmarknaden?
– Förändringen är redan på väg och följer det mönster som finns i de flesta länder. Det innebär stora krav på anpassning och förstärkt kompetens. Mellanjobben, de jobb som de flesta i medelklassen har, håller på att blir färre eller drastiskt förändras, så antingen krävs det att som arbetstagare bli mer kvalificerad, eller riskera att halka efter och utföra enklare sysslor, säger Mårten Blix.

En sak som skiljer denna strukturomvandling från tidigare är att medan de tidigare handlade om automatisering på rullande band inom industrin så handlar det nu om arbetstillfällen inom tjänstesektorn som kommer att automatiseras. Detta gäller även kvalificerade yrken, såsom advokater, redovisningskonsulter och läkare. Arbetet försvinner visserligen inte, men innehåller kommer att förändras, menar han.

– Det är viktigt att man som arbetstagare följer med i den här utvecklingen, annars knuffas man nedåt i kedjan. För att möta dessa behov kommer det att krävas en blandning av utbildning och kompetensutveckling. Man måste helt enkelt kunna anpassa sig till den nya tekniken.

Mårten Blix menar att det är oerhört viktigt att den svenska skolan blir bättre. Den genomsnittliga nivån måste bli högre, och det måste finnas möjlighet till mer spetskompetens i vetenskapliga ämnen och matematik. Då är det särskilt oroväckande att Pisaresultaten har fallit, understryker han.

Samtidigt som skolan måste utvecklas för att kunna tillmötesgå högre krav från arbetsmarknaden behöver företagen arbeta mer med kompetensutveckling. Mårten Blix anser att staten och företagen måste dela kostnaden och risken det innebär att fortbilda en anställd, eftersom det alltid finns en risk att personen går vidare till ett annat företag. Han ser exempelvis gärna ett skatteavdrag för kompetensutveckling.

Anpassar sig svenska företag till de förändringar som digitaliseringen för med sig?
– Företagen anpassar sig tyvärr inte i tillräckligt hög takt till den nya verkligheten. Paradigmskiftet är oundvikligt men det försvåras av att det går så långsamt för företagen att ställa om. Det innebär att ansvaret gradvis kommer att bli större för individen att tillgodose sin kompetensförsörjning. Ett exempel är cancerläkare, vilket är en viktig specialitet. Numera är dock artificiell intelligens (AI) på flera områden bättre eller snabbare än läkare på att ställa diagnos. På sikt ter det sig som ganska osannolikt att en människa kan göra bättre eller snabbare bedömningar än AI när testresultat ska jämföras med en enorm mängd data eller bilder, inte minst under stark tidspress. Det gäller för såväl läkare som andra specialistyrken.

Hur ser utvecklingen ut i resten av världen i jämförelse med Sverige?
– Vi har en bra bas i Sverige och en hög digital mognad. Enligt EU:s Digital Economy and Society Index ligger Sverige tvåa 2019. Konkurrensen kommer från USA och Asien, och då framför allt Kina och Sydkorea, och egentligen står sig hela Europa ganska dåligt i jämförelse med Asien när det kommer till digitalisering. Det är få europeiska företag som är särskilt framgångsrika överlag. Svenska företag har varit framgångsrika inom vissa nischer såsom spelutveckling.

Hur kan svenska företag bäst anpassa sig till digitaliseringen?
– De företag som håller på med teknik måste vara medvetna om att produkter och tjänster kan och kommer att användas för olika ändamål. Ta utvecklingen kring kärnteknologi, som är ett typiskt exempel på så kallad dual use, där forskning inom området kan ha en energitillämpning men även användas för andra ändamål, som att utveckla bomber. Samma sak gäller AI, där exempelvis ansiktsigenkänning har många användningsområden och där ett är att övervaka människor. Den frågan som väcks är om man inom Europa bör bygga upp institutioner som bevakar denna utveckling så att den är förenlig med åt vilket håll vi vill att samhällsutvecklingen ska gå, säger Mårten Blix.

De risker som digitaliseringen innebär för svenska företag skulle kunna hanteras genom att bolagsstyrelser ser till att skapa någon slags mekanism för att identifiera strategiska hot, både på kortare och längre sikt, anser han.

– I en snabbt föränderlig tid som denna har man som företag inget annat val än att tänka strategiskt, avslutar Mårten Blix.

Text: Karin Carlesten