Volvo Cars: LO:s krav kostar oss en miljard

En miljard kronor i ökade kostnader för Volvo, 1 100 medarbetare som saknas i Region Östergötland och 200 nyanställningar på Sis. På ett seminarium i Almedalen varnade arbetsgivare för konsekvenserna av förslag om arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

– När vi räknar på förslaget om arbetstidsförkortning kommer vi fram till att det skulle kosta oss ungefär en miljard kronor om året, eller motsvarande cirka 1 700 heltidstjänster.

Det säger Kristina Olausson, Head of Public Affairs på Volvo Cars. På seminariet ”Hoten mot arbetstiden – vilka arbetsuppgifter blir ogjorda?”, som arrangerades av Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) under Almedalsveckan, fick ett flertal företagare och arbetsgivarrepresentanter svara på hur kraven på slopat karensavdrag och kortare arbetstid skulle påverka dem.

– Att Volvo signalerar så tydligt att det här inte är rätt väg att gå betyder väldigt mycket. Det är något vi ska lyssna på, säger vice vd Mattias Dahl.

Men Volvo är inte ensam om att drabbas hårt. Region Östergötland har räknat på en arbetstidsförkortning på tre timmar i veckan, alltså två timmar mindre än det som LO har pratat om.

– Om vi räknar på en generell arbetstidsförkortning med tre timmar i veckan handlar det om ungefär 42 000 arbetstimmar som försvinner varje vecka i Region Östergötland. Det motsvarar ungefär 1 100 medarbetare, säger HR-direktören Niklas Lindahl.

Han sätter det i perspektiv i termer av hur det skulle påverka vården och därmed patienterna.

– Vi har redan i dag en brist på vårdplatser på omkring sju procent. Med en generell arbetstidsförkortning skulle den siffran öka till omkring 15 procent. Det motsvarar ungefär att stänga Motala lasarett, säger han.

”Vi är ganska oroade”

Men de föreslagna förändringarna skulle inte bara påverka Region Östergötland, utan slå mot offentlig verksamhet i hela landet.

– Med färre personer i arbetsför ålder och fler äldre blir det svårt att leverera den välfärd som medborgarna förväntar sig om arbetstiden samtidigt minskar, säger Ulrika Sundqvist, chef för arbetsgivarpolitik på SKR och fortsätter:

– Det viktigaste vi har är våra medarbetares kompetens. Deras arbetstid är det som gör att vi kan leverera välfärd dygnet runt, årets alla dagar. Vi är ganska oroade.

På Statens Institutionsstyrelse (SIS) kan inget arbete förändras i någon större utsträckning. Orsaken är helt enkelt säkerheten. Medarbetarna måste vara på jobbet. Och både en arbetstidsförkortning och ett slopat karensavdrag skulle innebära stora problem, enligt förhandlingschefen Tobias Bjerman.

– Redan en timmes arbetstidsförkortning skulle innebära att vi behöver ungefär 200 nya medarbetare. Om vi inte får möjlighet att anställa fler skulle vi behöva minska antalet platser. Alternativet är att bedriva verksamheten med färre personer, vilket skulle få konsekvenser för både arbetsmiljö och säkerhet, säger han.

”Vi kan inte springa tolv procent fortare”

I besöksnäringen skapas och konsumeras tjänsterna samtidigt. Att diska i förtid är inte möjligt, konstaterar Joakim Graning, som äger och driver besöksmålet Westerqwarn i Västmanland.

– Tiden och det mänskliga mötet är vårt värde. Gästerna vill bli omhändertagna och det kräver människor på plats. Vi kan inte springa tolv procent fortare, säger han och syftar på förslaget om att minska normalarbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan.

Men han oroas också över det nu kommer allt högljuddare krav på slopat karensavdrag samtidigt som många vill minska arbetstiden.

– För oss skulle det bli en dubbelsmäll, säger han.

Malin Hedlund, som är vd och delägare på Säters Snickerifabrik i Hedemora, håller med, men lägger till ytterligare en aspekt på vad som kommer att hända om alla ska jobba mindre.

– Vi måste prata klarspråk. Allt kommer att bli dyrare, säger hon.

Hon förklarar att när alla ska behålla samma lön, men jobba mindre, så minskar köpkraften, eftersom alla varor och tjänster kommer att öka i pris.

– Allt hänger ihop. Om alla ska arbeta färre timmar kommer kostnaderna att öka i hela kedjan.

Hon får medhåll från Mattias Dahl.

– När något låter för bra för att vara sant är det ofta inte sant. Frågan är inte om man vill jobba fem timmar mindre med samma lön. Frågan är om vi är beredda att ta de konsekvenser som följer av det, säger han.

Branschvisa avtal vägen framåt

Precis som många andra konstaterar Andreas Nyström, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, att arbetstidsförkortning har varit en del av de branschvisa kollektivavtalsförhandlingarna under lång tid. Han vill att det ska fortsätta vara parternas ansvar på branschnivå.

– Det tror jag är en mycket bättre väg framåt än en lagstiftning som kapar rakt av, säger han.

– Vi måste hitta ett sätt att lösa det här på ett långsiktigt hållbart sätt utan att tappa konkurrenskraft.

Mattias Dahl instämmer.

– Frågorna ska inte försvinna, men de ska hanteras på det sätt som har varit framgångsrikt hittills, säger han.